Är inte egendomligt? På en liten yta i närheten av en strand långt ut på landsbygden så nekas tillstånd för att uppföra och driva en liten servering, bland annat för att myndigheterna vill garantera allmänhetens tillträde. Trots att det är just denna rörelse som kan tillhandahålla ett visst mått av service (och ordning) för denna allmänhet.
Men i Visby – där det verkligen finns mycket allmänhet att värna tillträdet för och där det redan finns ett massivt utbud av olika typer av näringsställen – där var vi på väg att få en temporär restaurang just vid och till stora delar på stadens badplats.
Hur mycket tillträde skulle allmänheten få då? Hur mycket tillträde hade allmänheten på andra sidan det stängsel man satt upp kring byggarbetsplatsen?
Det är mycket jag tycker är konstigt med hela affären. Hur har Region Gotland agerat som fastighetsägare i det här fallet?
När kongresshallen byggdes, så hade Regionen svårt att hitta en entreprenör vid upphandlingen av driften. Det slutade med en förhandlingslösning med en hugad entreprenör som, för att acceptera uppdraget, tubbades med ett bygge vid Kallis intill kongresshallen där man skulle kunna bedriva kommersiell verksamhet under högsäsong.
Kallisbygget har sedan dess stått för en betydelsefull del av verksamhetens omsättning.
Jag kan begripa entreprenörens önskan att bedriva än mer vinstdrivande verksamhet under högsäsong i kongresshallens närområde, på mark som tidigare disponerats av allmänheten. Men fastighetsägaren, Region Gotland? Den ska värna allmänhetens intressen. Klart att det finns ett visst allmänintresse av ytterligare en servering i Visby. Men på stadens enda centrala badstrand?
Regionen har redan byggt Kallis, när man ville locka en entreprenör till den EU-finansierade kongresshallen. Att i det läget som fastighetsägare låta entreprenören kommersialisera ytterligare en eftertraktad yta tycker jag inte verkar motiverat eller omdömesgillt alls.
Nu blev det inte så. Åtminstone inte än och just nu. NT Management gapade efter för mycket, utöver ett existerande tillfälligt bygglov. Samhällsbyggnadsförvaltningen sade nej överhuvudtaget och GA har skrivit om hur nämnden sade nej till att av tidsskäl låta agerande nämndordförande fatta ett (till äventyrs positivt) beslut om bygglov på delegation i strid med förvaltningens utlåtande. De i förtid startade anläggningsarbetena har avbrutits och de påbörjade konstruktionerna och byggnadsmaterialet har fraktats bort.
Gott så.
Ska Region Gotland nu ta ut en sanktionsavgift för de åtgärder utan bygglov som påbörjades men aldrig avslutades? Jag vet inte. Det beror väl bland annat på hur Regionen själv har agerat i olika skepnader, som byggnadsnämnd och som fastighetsägare.
Nu finns det för miljö- och byggnadsnämnden anledning att besinna sig inför eventuella nya prövningar av bygglov på platsen. Det finns all anledning att värna ett gott företagsklimat. Men det innebär inte att man behöver låta privata företag exploatera mark de inte äger, som disponeras av allmänheten i ett område där den tänkta verksamhetens bransch redan är oerhört väl representerad.