Amnesty International publicerade nyligen en rapport om kvinnor och flickors mänskliga rättigheter med tanke på det hijabförbud som råder inom sport i Frankrike. Rapporten menar att förbudet bryter mot mänskliga rättigheter. Förbudet gäller även för tävlande inom OS, vilket innebär att flera franska deltagande inte längre kan vara med och tävla på grund av sin hijab. De tvingas således välja mellan vad som förmodligen är de två största aspekterna i deras liv - deras sport och deras religion. Samtidigt hävdar Frankrike att de ska vara den mest jämställda OS-arrangören som hittills funnits, men den rasistiska och sexistiska policyn vittnar om annat.
Det har tidigare diskuterats hur vinter-OS 2022 aldrig borde ha arrangerats i Kina eftersom de använder muslimer till tvångsarbete i så kallade ”omskolningsläger”. Kritik mot hur man som värdland bryter mot mänskliga rättigheter på grund av hur man behandlar muslimer är därmed ingenting nytt. Men bara för att Frankrike är ett europeiskt land så har de sluppit undan den värsta kritiken. Frankrike har indirekt kritiserat tidigare värdländer, genom att gjort löften om att man ska anordna det första jämställda OS någonsin. Något man stoltserat med. Men hur är man ens en gnutta bättre än tidigare länder då man aktivt diskriminerar muslimska kvinnor?
Inför VM i fotboll som hölls i Qatar så blev mänskliga rättigheter inför sportevenemang ett ämne som engagerade gemene man. Forskare inom ämnet har dock länge varnat för att det är väldigt svårt att arrangera sådana evenemang utan att bryta mot mänskliga rättigheter. Det är sällan det har gjorts tidigare. Det kan handla om alltifrån att landet vanligtvis diskriminerar och att den diskrimineringen drabbar de som kommer för att tävla. Eller arbetskraft som används i form av migrantarbetare och/eller dåliga arbetsvillkor för att snabbt bygga arenor och hotell för att säkerställa att både tävlande och publik får plats i staden.
Och den Internationella Olympiska Kommittén ställer som vanligt inga krav på att värdlandet ska leva upp till mänskliga rättigheter. Något som bör ändras långsiktigt. Det enda de kräver är att landet ska anpassa sina lagar och regler så de står i enlighet med kommitténs lagar och regler. Men att inte låta sina egna atleter bära hijab är tydligen inte något de bryr sig om överhuvudtaget.
Vanligtvis finns det mycket pengar att hämta i att vara värd. Ökad turism och de bidrag som värdländer får lockar ofta länder till att ansöka. De förfinar sina policys på pappret för att lyckas vinna. För att sedan ge ett bra intryck av staden där evenemanget anordnas, så är det inte heller ovanligt att man avhyser hemlösa eller tvångsförflyttar människor. Det är en av de mänskliga rättigheterna som ofta bryts i sammanhanget men som sällan pratas om – för det sker ofta i det tysta.
Frankrike har ett ansvar. Som europeisk arrangör så representerar de inte bara sig själva, utan hela Europa. Att de ska bete sig lika illa som icke-demokratiska stater gör är inte godtagbart någonstans. Och att man inte skäms över att man hävdar att man ska vara det mest jämställda värdlandet någonsin. Det är bara pinsamt.
Sportevenemang behöver ses över rent generellt, för hur länge kan vi låta länder bryta mot mänskliga rättigheter för att vi ska få underhållning? Det är inte hållbart i längden. Och den Internationella Olympiska Kommittén, FIFA och andra organisationer har ett oerhört stort ansvar i detta. Hade man som kommitté poängterar Frankrikes dubbelmoral hade de säkert ändrat policyn för längesen.