Gotlandshem har tillsammans med stora delar av de allmännyttiga bostadsbolagen dragit på sig en stor underhållsskuld. Intäkterna i form av hyran har inte räckt till för att göra det underhåll som fastigheterna borde ha fått. Och som sagt, det är ett nationellt problem och inget som Gotlandshem på något sätt är ensamt om.
Hur har vi då hamnat här kan man undra. Den förklaring jag fått är att låga hyror har varit prioriterat för de allmännyttiga bolagen. Från miljonprogrammets tillkomst där de vanligt förekommande bostäderna utan både vatten och toalett skulle byggas bort till förmån för moderna bostäder.
Det var ett politiskt beslut för att bygga bort det så kallade ”lort-Sverige”, men skillnaden i hyra var samtidigt stor. För att människor skulle ha råd att flytta hölls hyrorna nere med flit. Vilket i sig var en bra tanke, även om den i dag slår tillbaka. Samma goda tanke gjorde att kommunerna som ägde allmännyttiga bostadsbolag kunde subventionera hyror för att ha tillgång till både bra och billiga bostäder. Kostnaderna lades då istället på skattebetalarna, men samtidigt ökade skatteintäkterna i och med inflyttningen.
Men 2010 ändrades lagen, på grund av EU-regler, till att allmännyttan skulle bedriva utifrån affärsmässiga principer. Samtidigt togs kommunernas möjlighet att använda skattemedel för att subventionera bostadsbolagens underskott bort.
Kvar stod en mängd allmännyttiga bostadsbolag med hyror som inte var tillräckligt höga för att finansiera underhållet samtidigt som kommunerna inte kunde hjälpa till och stötta ekonomiskt.
Där är vi i dag och frågan är vem som ska betala för underhållsskulden? De allmännyttiga bolagen vill lägga kostnaden på nuvarande hyresgäster då det är bolagens enda möjlighet att få högre inkomster. Alternativet är att sälja av stora delar av fastigheterna som byggdes under miljonprogrammet.
Inget av alternativen känns intressant för mig. Hyrorna kan inte chockhöjas och en utförsäljning av stora delar av Gotlandshems bostadsbestånd kan förändra bostadsmarknaden på Gotland på många olika och dåliga sätt. Exempelvis genom ombildning till bostadsrätter.
Nu har Gotlandshem hittat ett tredje sätt att säkra nya inkomster. Genom att bygga en del, en tredjedel har nämnts, bostadsrätter samtidigt med hyresrätterna. Jag ser egentligen bara fördelar med en sådan lösning.
Gotlandshems ekonomi stärks då de kan sälja av bostadsrätterna när de är färdigbyggda. Bostadsområdet får olika upplåtelseformer vilket är bra då det minska risken för segregation. Men det bästa är att bostäder byggs och att en stor del av dem är hyresrätter.
Den största risken jag hört nämnas är att bostadsrätterna inte blir sålda. Något som känns mindre troligt under rådande bostadsbrist. Men om så skulle ske är det ändå bostäder som kan hyras ut, även om Gotlandshem då går miste om den förtjänst som en försäljning till en bostadsrättsförening hade inbringat.
För att detta ska bli verklighet kan regionen inte längre direktanvisa mark då det skulle snedvrida marknaden vilket inte EU kan gå med på. De projekt där regionen vill se både hyresrätter och bostadsrätter ska därför ut på upphandling vilket i sig inte är något problem. Då får vi också se hur Gotlandshem står sig i konkurrensen med andra bostadsbolag.
Allmännyttan sitter i en rävsax då hyrorna historiskt släpar efter. Underhållsskulden är stor och möjligheten att få inkomster begränsad till kraftiga hyresökningar eller utförsäljning. Nu har en tredje möjlighet dykt upp och då känns det dumt att inte låta Gotlandshem bygga exempelvis en tredjedel av ett projekt på 300 lägenheter som bostadsrätter.