Söndag 14/3 var det val i två av Tysklands 16 delstater. Det var i tredje folkrikaste, Baden-Württemberg med drygt tio miljoner invånare, och sjunde folkrikaste, Rheinland-Pfalz, med drygt fyra miljoner invånare. I båda gick det bra för det största partiet i de styrande koalitionerna som i båda fallen har populära ledare.
I Baden-Württemberg var det Miljöpartiet, De Gröna, med Winfried Kretschmann, som fick drygt 30 procent av rösterna (32,6) likt i valet för fem år sedan (då partiet fick 30,3). Och i Rheinland-Pfalz var det Socialdemokraterna, SPD, med Malu Dreyer, som fick runt 37 procent och som också var ungefär som i förra valet där.
Tyskland är ett land där politiken är mycket decentraliserad från nationella nivån till delstaterna. Nationellt har Angela Merkel från kristdemokratiska CDU (och syskonpartiet i Bayern CSU) varit förbundskansler (motsvarar statsminister) i nästan 16 år.
CDU/CSU har 12 av de åren regerat ihop med SPD, som tappat stöd från runt 34 procent till drygt 20 procent den tiden. Merkels CDU och CSU har minskat mindre, från runt 35 procent till knappt 33 procent 2017. I fyra år, 2009 till 2013 regerade CDU och CSU med högerliberala FDP.
Angela Merkel har uppskattats av många av väljarna. Men kritik finns mot henne. En är från högerpopulistiskt håll och partiet AfD, Alternativ för Tyskland, och har varit att invandringen varit för stor, särskilt sedan 2015.
AfD växte med väljare från både CDU/CSU och SPD till drygt 12 procent 2017. Sedan dess har partiet haft en del problem, särskilt nu, och gjorde dåliga delstatsval 14/3.
Merkels CDU tappade tre procentenheter i Baden-Württemberg (till 24 procent) och fyra i Rheinland-Pfalz (till knappt 28). CDU bedöms ha straffats av väljare för sitt agerande gällande att motverka coronaviruset. Agerandet har nämligen varit motsägelsefullt med ömsom striktare och mildare regler.
Håller utvecklingen i sig från delstatsvalen kan CDU/CSU få svårt att behålla makten på riksplanet i valet till hösten. Om SPD, FDP och De Gröna får tillräckligt med väljarstöd kan de komma att bilda ny regering.
CDU/CSU har suttit i regeringsställning sedan 1982 med avbrott för sju år 1998 till 2005. En valframgång för De Gröna kan ge tillräckligt med mandat för att det partiet, SPD och FDP, kan nå majoritet. Utsikterna för det är bättre nu då AfD har problem.
Varken SPD eller något annat parti har hittills velat regera med stöd av vänsterpartiet Die Linke, som har rötter i det östtyska kommunistiska partiet.
Den partiledare som CDU har valt efter Merkel och som ska vara kandidat som förbundskansler, Armin Laschet, är inriktad på att fullfölja Merkels allmänborgerliga ganska mittenliggande politik. Det anses av de som är mer till höger vara för svagt i framtoning. De vill ha den mer högerinriktade ledaren för CSU, Markus Söder, som kandidat till förbundskansler.
Han är ministerpresident (regeringschef) för Bayern. Markus Söder, bedöms kunna vinna tillbaka väljare från AfD. Risken är dock att väljare närmare mitten kan förloras, till FDP, De Gröna eller SPD. SPD:s kanslerkandidat är Olaf Scholz, är nu finansminister.
Nationellt har De Gröna också haft högt väljarstöd i mätningarna på uppåt 20 procent, mot knappt nio procent i valet 2017. Det har dock gått ut över främst SPD som haft runt 16 procent jämfört med 20,5 i valet 2017.
Med De Gröna i regeringen, ihop med SPD och kanske FDP, kan en ännu mer grön politik bli verklighet i Tyskland, även om politiken redan nu är ganska klimat- och miljövänlig.