Över hela vår planet försöker statsledningar och experter hitta vägar som innebär att pandemins verkningar blir så små som möjligt. Men ingen vet egentligen vilka åtgärder som ger bäst resultat, även om experterna är rätt eniga. Jag är övertygad om att forskare kommer att grotta ner sig i detta många år framöver och leverera den ena efter den andra rapporten som beskriver hur de olika länderna skulle ha agerat. Men i dag kan vi bara förlita oss på att våra myndigheter och deras experter ger oss rätt råd.
Sverige sticker just nu ut som ett av få drabbade länder som väljer att inte stänga ner samhället i samma stora omfattning som många andra. Medan andra länder väljer att ha poliser som med hot om våld ser till att människor håller sig i sina hem, väljer vår regering och våra myndigheter att lita på att vi tar vårt eget ansvar. Att vi inte besöker våra äldre, att vi håller oss hemma när vi har symtom och att vi inte reser iväg vare sig utomlands eller inom landets gränser i onödan, samt att vi tvättar händerna betydligt oftare än vi brukar göra.
Regeringen har genomfört ett antal beslut för att underlätta för oss att ta vårt ansvar. Bland annat har regeringen beslutat att tillfälligt ta bort karensavdraget och att staten tillfälligt tar över sjuklöneansvaret. Åtgärder som innebär att varken dem som får symtom eller deras arbetsgivare förlorar ekonomiskt på själva sjukfrånvaron. Men det är inte bara på jobbet som vi behöver ta ansvar.
Sverige är känt för sina möten, men i dessa tider behöver även mötessverige ta sitt ansvar. Runt omkring i landet ställs fysiska möten in. De möten som inte är akuta skjuts upp, medan andra som kan genomföras med dagens teknik hålls på distans. Men alla möten kan inte ställas in och alla kan inte hållas på distans. Då får man hitta andra lösningar för att minska risken för smittspridning.
På måndag är regionfullmäktiges ledamöter kallade till möte. På dagordningen finns bland annat viktiga beslut som tillkommit på grund av coronavirusets härjningar. Det är beslut som inte kan vänta, men då det inte finns teknik på plats för att kunna hålla fullmäktiges förhandlingar på distans måste ledamöterna samlas till möte. Med många ledamöter i riskgruppen och säkert några andra med symtom finns en uppenbar risk för smittspridning om mötet skulle hållas med alla ordinarie ledamöter på plats. Jag blir därför glad över det initiativ som regionfullmäktiges ordförande Inger Harlevi tagit och som lett fram till en överenskommelse mellan partierna om att halvera antalet tjänstgörande ledamöter under mötet. Lösningen innebär att ledamöter som befinner sig i riskgruppen kan stanna hemma. Dessutom blir trycket att ledamöter med symtom känner sig tvingade att närvara för att undvika tomma stolar mindre.
Men vi lever i en tid som kräver snabba beslut. Just när detta skrivs kommer regeringens besked att begränsa sammankomster till maximalt 50 personer vilket kan förändra förutsättningarna för måndagens möte, trots halveringen. Så vi får väl se på vilket sätt regeringens senaste beslut påverkar regionfullmäktige. Själv tänker jag inte ta mig till möteslokalen utan hoppas att jag kan följa mötet genom P4 Gotlands direktsändning. Men i dag vet jag varken om det blir något möte eller om det kan direktsändas. Så pass snabbt förändras vår tillvaro i dessa coronatider.