Det är så man tar fram popcorn och gosar ner sig i skönaste fåtöljen när man följer pajkastningen mellan Lars Thomsson (C) och Jesper Skalberg Karlsson (M). För er som inte hängt med så pågår det en tuppfäktning mellan de två som slogs om den andra riksdagsplatsen under valrörelsen. Då var det Thomsson som hade uppdraget som efter valet övergick till Skalberg Karlsson. Nu debatterar de två männen vem av dem som är bästa företrädaren för Gotland i riksdagen.
Samtidigt som de två karlarna mopsar upp sig mot varandra jobbar Hanna Westerén (S) blygsamt på i samma tuffa tempo som hon hållit sedan 2015 då hon ersatte Christer Engelhardt som riksdagsledamot.
Ytterligare tung politiker lämnar Liberalerna. Det har varit rätt tyst runt Liberalerna den senaste tiden. Närmandet till SD och valet att ingå i en regering som bygger på SD:s mandat har under många år blivit en vattendelare inom Liberalerna. Tunga politiker som Bengt Westerberg och Birgitta Ohlsson valde att lägga sina röster på Centerpartiet i höstas. Westerberg var partiledare under Liberalernas storhetstid 1983 – 1995 även om partiet då hette Folkpartiet. Han var även Socialminister i Carl Bildts regering och avslutade den perioden med att också vara Jämställdhetsminister. Birgitta Ohlsson var riksdagsledamot 2002 – 2018, EU-minister 2010 – 2014. Ohlsson utmanade 2017 Jan Björklund som partiledare, men hoppade av innan valet avgjordes.
Nu har ytterligare en tung Liberal politiker valt att lämna partiet, Cecilia Malmström. Malmström har bland annat jobbat mycket med EU-frågor som parlamentariker, EU-kommissionär och som EU-minister. Malström var även tillfrågad att ta över partiledaskapet efter Jan Björklund men tackade nej till nomineringen.
Det här är anmärkningsvärda avhopp från ett parti som har stått upp emot nazism, rasism och nationalism och kämpat för demokratin under hela 1900-talet då det moderna Sverige byggdes upp. Nu lämnar tunga företrädare fullt förståeligt då partiet går i helt motsatt riktning och samarbetar med SD som pekat ut liberalismen som sin största fiende.
Den 11 april har under många år varit en av de mest aktiva dagarna för extremhögerns nättrollen, men i år var det tyst.
Var det någon av er som upplevde den vanliga aktiviteten från extremhögerns trollarméer på olika sociala forum under torsdagen den 11 april? Det gjorde i alla fall inte jag. Det var ovanligt låg aktivitetsgrad för att vara en av extremhögerns viktigaste dagar.
Nu undrar säker många av er vad jag svamlar om. Det var väl ingen viktig dag för extremhögern i torsdags. Ingen krigarkung som dött eller liknande. Nej det har ni rätt i men i torsdags var det Chokladbollens dag. Den dagen på året då nättrollen brukade gå bananas över det förhatliga namnbyte som bakverket genomgått sen mitten av 1900-talet. För några år sedan var i alla fall mitt Facebook-flöde fullt av inlägg där en blandning av trollkonton och riktiga personer påtalade att det inte hette Chokladboll utan något helt annat.
Men i torsdags var det hur lugnt som helst. I alla fall i mitt flöde. Man kan undra vad som hänt.