Ledare: I USA är det viktiga val till mer än presidentposten

RBG förkortades namnet på den legendariska domaren i den nio ledamöter stora högsta domstolen, HD, Ruth Bader Ginsburg. Hon dog nyligen (18/9) och hennes plats blev tom och skulle fyllas. 
President Donald Trump och hans republikanska parti drev av eget maktintresse fram en snabb process, trots kort tid till valet. Och 26/10 blev det klart att Amy Coney Barrett blev godkänd av senaten som ny ledamot på den plats RBG haft i HD.
RBG var en av de liberala, vänsterliggande med amerikanska mått, domarna i HD. Barrett är en konservativ domare. HD fick därmed en större konservativ majoritet, 6 mot 3. Redan RBGs sista tid var det konservativt flertal. Men en av de fem konservativa kunde i vissa frågor rösta med de fyra liberala domarna.
Begreppen liberal och konservativ kan förtydligas med att det gäller uttolkningen av konstitutionen från slutet av 1700-talet. De konservativa är för en bokstavlig och ursprunglig uttolkning av författningen och lagarna. De liberala är för en tolkning som samhället är i dag, mer vida ramar i sitt synsätt.
Med utnämning av domare i HD kan en president sätta sin prägel på denna i USA viktiga instans som avgör flera viktiga frågor, som abort, pengar i valkampanjer, sjukvårdssystems utformning och valresultat under en lång tid. 
Inom kort kan HD bland annat få ta ställning till om sjukvårdsreformen som kallas Obamacare är förenlig med de lagar USA har. Med en konservativ majoritet i HD är risken stor att Obamacare förklaras oförenlig, och måste avskaffas eller göras om så den blir mindre omfattande och därmed mindre trygg. Även frågan om abort kan komma att tas upp av HD.
Presidenten nominerar kandidat till domstolen och senaten röstar om kandidaten. Det är en av anledningarna till att de andra valen än presidentvalet är viktiga tisdag 3 november. 
De 100 senatorerna har sex års mandatperiod och ungefär en tredjedel av dem väljs vartannat år. Deras mandatperioder är alltså överlappande. Två kommer från vardera delstat (50) oavsett folkmängd.
I år är det val till 35 senatsplatser. 23 av dem har innehafts av republikaner och 12 av demokrater. Demokraterna har chans att vinna några av de platser som republikanerna haft och få majoritet i senaten, vilket republikanerna har nu, med 53 platser. 
Barack Obama lyckades inte få en kandidat godkänd i senaten med dess republikanska majoritet 2016, sitt sista år som president. Valet till senaten är alltså väldigt viktigt.
Det är även val till representanthuset, som har 435 platser och alla har två års mandatperiod. Där har Demokraterna majoritet sedan valet 2018. Den majoriteten väntas bestå. Antalet ledamöter från varje delstat är proportionell mot folkmängden, men ingen stat har mindre än en ledamot. 
För att få igenom nya lagar måste de godkännas i både representanthuset och senaten, som tillsammans kallas för kongressen. Ibland jämkar de ihop det som de var för sig beslutat om vad gäller lagar. En president som inte har majoritet i den ena eller andra eller båda av kongressens två kammare får svårt att regera, men det går ändå.
Det är även flera val i delstaterna och på lokal nivå, motsvarande kommuner. Folkomröstningar kan också hållas, bland annat i delstater. 
Inslaget av personval är stort i USA och även presidentvalet är ett personval. Blir Donald Trump omvald, men senaten utöver representanthuset får demokratisk majoritet, får han svårare att få igenom förslag. Vinner Joe Biden behöver han få demokratisk majoritet i senaten utöver i representanthuset för att genomföra sin politik.