Ett år och fem månader, så när som på en dag. Så länge har det gått sedan jag skrev ledare om de tre villatomterna på Greta Arvidssons väg i Visby där köparen, vilket detaljplanen är öppen för, ville bygga halvtannat dussin radhuslägenheter. Det gillade inte miljö- och byggnadsnämnden. Det var ju inte så man tänkt sig det. Så den satte sig på tvären. Men först länsstyrelsen och sedan mark- och miljödomstolen har gett tomtägaren rätt. Förutom att antalet bostäder i bygglovet skruvats ner från 18 till 16.
Det ser illa ut. Inte minst som miljö- och byggnadsnämndens ordförande Eva Ahlin från början visste hur det skulle gå med Regionens överklagande. Redan i april i fjol sade hon:
– Dessvärre finns det nog ingen laglig grund för att säga nej. Roy har tolkat detaljplanen på helt rätt sätt. Som situationen ser ut just nu har förvaltningen bedömt att det är Roys förslag som skulle hålla i domstol.
Ändå valde nämnden alltså att överklaga. (Ibland går det tydligen bra.) Och på detta sätt har man lyckats fördröja ett oundvikligt bygglov, på tomter som sålts av Regionen.
Hur uppfattar näringslivet företagsklimatet, när Regionen på pin kiv förhalar en förlorad sak?
Varför var det så viktigt att markera missnöje från Regionens sida? Alltså, jag är ju för att Regionen tillhandahåller villatomter. Villatomter tycks lågt prioriterande, trots att det är en boendeform som många vill ha. Men när tre tomter tänkta för villor blir 16 små lägenheter i en tätort med bostadsbrist så känns det ju inte som en katastrof, även om det inte var så man hade tänkt sig området.
Kanske ville Regionen stå upp för grannarna till de tre tomterna, som köpt sina egna tomter under förespeglingen att det skulle byggas villor på de tre tomterna. Men deras sak har ju i längden inte gagnats av ett utsiktslöst överklagande.
Avslutningsvis och i ett helt annat ämne. I förra veckan kommenterade jag, med utstuderat lätt hand, en drapa på Folkbladets ledarsida i GT där Erik Fransson försökte associera denna sida med nazism och högerextremism. I går publicerade Erik Fransson ännu en text i samma ämne, där han kommenterade min text och återupprepade anklagelserna.
Han behövde alltså drygt en veckas betänketid för att visa samma dåliga omdöme en gång till. Det är förvånande, även om mina förväntningar verkligen inte är högt ställda.
Dessutom tycks Fransson fortfarande fundamentalt oförmögen att förstå skillnaden mellan å ena sidan religionskritik och å andra sidan hatbrott mot människor.