Finansieringen av försvaret lär bli en tung valfråga

Nu verkar det finnas en stor enighet bland riksdagspartierna om att försvarsbudgeten måste höjas, men hur ska den finansieras?

Försvaret kommer att få mer pengar, men frågan är hur satsningen kommer att finansieras.

Försvaret kommer att få mer pengar, men frågan är hur satsningen kommer att finansieras.

Foto: Dennis Pettersson/arkiv

Ledare2022-03-18 06:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

De finns, om jag uppfattat debatten rätt, en stor enighet i riksdagen att försvarsbudgeten måste höjas. Det känns bra att det finns en stor enighet när det gäller en så pass viktig del som försvaret. Vad som det däremot inte verkar finnas någon enighet runt är hur den ökade försvarsbudgeten ska finansieras. Under söndagens Agenda uppfattade jag att KD:s försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson vill omfördela befintlig budget, medan både Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill se en finansiering som inte drabbar välfärden.

I går, onsdags, (i tidigare version har det stått felaktig dag) hade en av SVT:s nyhetssändningar en minidebatt mellan finansminister Mikael Damberg (S) och Elisabeth Svantesson som är moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson. På frågan om försvarets långsiktiga finansiering var Damberg tydlig med att de lär behövas mer inkomster i form av skatter. 

Svantesson slirade betänkligt på sitt svar och menade att det var lite för tidigt att gå in på den detaljen. Man hade ju precis kommit överens. Men när hon krävdes på ett riktigt svar blev det lite tydligare att man från moderaterna gärna ser försämringar i socialförsäkringssystemen. De tycker tydligen att sjuka och arbetslösa ska betala upprustningen av försvaret, vilket inte är förvånande. Vad värre är så lär det inte räcka med nedskärningar i socialförsäkringarna för att täcka de stora satsningarna på försvaret. Moderaterna och Kristdemokraterna lär få ta pengar från betydligt fler av välfärdens verksamheter om de vinner valet.

Jag tror vi i år kommer att få uppleva en valrörelse som påminner om den 2002. En valrörelse där välfärden var i centrum och S fick nästan 40 procent av rösterna. Då var det välfärd mot skattesänkningar, medan det i år blir frågan om satsningarna på försvaret ska prioriteras före högre pension och bättre skola, vård och omsorg eller om det istället är läge att höja skatterna för de som har det bäst ställt. 

Men samtidigt lär det bli en valrörelse med överbud ifrån högerpartierna i de av deras profilfrågor som ännu lever. Invandringen är inte längre en aktuell fråga då samtliga invandringskritiska partier nu gärna ser att vi tar emot flyktingar från Ukraina. Det är numera helt omöjligt för högerpartierna att driva på för en minskad invandring då de samtidigt öppnar sina hjärtan för ukrainska flyktingar. Vilket i och för sig är en bra vändning i deras syn på människor som flyr från krig.

Nu när samtliga riksdagspartier även är överens om försvarsbudgeten samtidigt som skillnaden i frågor kring brott och straff har också minskat är det bara överbud som kan ge fler röster för högerpartierna. Vi lär få höra hur den satsning som nu görs, och gjorts, på försvaret är för låg och för sen. Högerpartierna kommer dessutom försöka överträffa varandra för att bli bäst i frågan. 

Samma sak lär vi få se angående brott och straff. Men frågan som högerpartierna kommer försöka glida undan är finansieringen där deras nedärvda syn på skatter som något ont omöjliggör skattehöjningar. Då återstår bara att ta ur befintlig skattekista vilket med automatik kommer drabba verksamheter som väljarna inte vill se försämrade. 

Jag tror, utifrån detta, att frågan om finansieringen av försvaret bli en mycket avgörande valfråga.

Gotlands Folkblad

Det här är en ledare från Gotlands Folkblad. Ledarsidan är oberoende socialdemokratisk.