Förslaget finns på skolpolitikernas bord: Eskelhems förskola avvecklas inför sommarsammanslagningen 2025.
Inte långt dit.
Den 22 januari ska barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ta ut den fortsatta riktningen. Beslutsunderlaget är en rapport där regionens förskolechef Lena Gustavsson och verksamhetsutvecklaren Carina Lindby ger en bild av ett Gotland där förskolor framöver kommer att behöva ses över hela tiden. Förskolor där det idag pågår en trygg och lärorik utbildning med fokus på lust och lärande. Så presenterar i alla fall regionen verksamheten på Eskelhems förskola, på hemsidan.
Men nu visar prognosen fram till år 2033 ett ”kraftigt minskat barnantal på Gotland”. Området runt Eskelhem inget undantag.
Om beslutet blir att förskolan i Eskelhem stänger till sommaren, så påverkar det såklart skolan. Kommer vårdnadshavarna i området att välja förskoleklassen i Eskelhem och lågstadiet där, om de på barnomsorgsstadiet fått ta barnen till annan förskola?
Nej, där ligger knorren, med fortsatta tråkigheter. Föräldrar tvingas anpassa sitt livspusslande utifrån det utbud som serveras. Kanske vill de inte rycka upp barnen för miljöbyte när det blir dags för förskoleklass.
Risken är uppenbar att stängningen av förskolan är knuffen på första dominobrickan. När den faller, faller fler.
I rapporten ”Översyn av förskoleorganisationen Gotland, Mellersta Gotlands förskoleområde” sägs grundskolans största utmaning vara det generellt minskande barnantalet i området. Den negativa spiralen ser ut så här: Färre elever leder till minskad budget. Mindre pengar ger konsekvenser för personal och stödfunktioner.
Det är helt uppenbart att utredarna ser att det faktum att vi saknar barn på Gotland får konsekvenser för Eskelhem skolas framtid. ”Oavsett om förskolan i Eskelhem avvecklas eller inte så får det svikande barnunderlaget kommande år konsekvenser”, står det i rapporten. De räknar upp att arbetslaget blir mindre och att färre personer får dela på fler arbetsuppgifter.
Som om det inte räckte med att barnen tryter, så ska det ju också sparas pengar. Betinget för regionens nämnder är att dra åt svångremmen en procent för 2025. Men det ska sparas åren framöver också. Utbildningsdirektören sliter nu med ett ”avkastningskrav” på 14,4 miljoner kronor.
I Eskelhem står ett sådant där skolhus som bygdens folk brukar vilja ställa sig i ring runt om – hållandes varandras händer - när verksamheten är hotad. Vi har sett det förr i skolnedläggningssammanhang.
Vi har också sett att skolhusen på landsbygden kan hysa gott om liv och rörelse. 1981 var Eskelhems skola för trång och socknen fick ett skolhus till, ”Storskolan”. 1996 kom det tredje skolhuset med de två nya verksamheterna, fritidshem och förskoleklass.
Men i Eskelhem med omnejd har de nog haft sina aningar om vad klockan är slagen nu. På insändarplats nyligen tog Eskelhems pastorats kyrkoråd till orda:
– Vi vill uttrycka vår stora glädje över förskolan och skolan och vår förhoppning att de ska få finnas kvar. Det går inte att överskatta deras betydelse för en levande landsbygd, skrev kyrkoherden Monika May.
Varje gång det hissas varningsflagg för skolhus och barnverksamhet så rör det sig om förändringar som inte liknar andra besparingar och åtdragna svångremmar. Det väcker kamplust. Gissar att barrikadbygge pågår nu.
Det är åtminstone fjärde gången som Eskelhem behöver kämpa mot en hotande nedläggning.
– Beslutet är inte taget. Vi får grubbla i Eskelhem om vi verkligen behöver acceptera nedläggningen och alla dessa besparingar på våra förskolor och skolor, säger kyrkoherden Monika May till Gotlänningens ledarsida.
Ingen kapitulation att vänta från Eskelhem i den här kommande skolstriden heller.