I själva verket har 138 kommuner högre skatt än Gotland.
Med våra 33,60 ligger vi dock över genomsnittet som är 32,37 procent. En summa som fördubblats på 64 år, 1960 var kommunalskatten i genomsnitt 14,63 procent.
Om välfärden under samma period blivit dubbelt så bra kan diskuteras.
S&M-styret öppnade förra året för att utreda en skattehöjning. Att använda skattesatsen för att parera svängningar i ekonomin är en dålig idé. En lika dålig idé är att erbjuda offentligt finansierad verksamhet som saknar finansiering.
En bra idé är att så länge det saknas pengar till befintlig kärnverksamhet, låta blir att fatta beslut om saker som utökar verksamheten.
Ja, förlåt en rad självklarheter men lever vi efter dessa självklarheter? För mig är det inte glasklart.
Jag tror inte att en enda verksamhet eller en enda tjänst inom regionen är onödig i betydelsen inte gör nytta. Men allt är för den skull inte nödvändigt. Det blir en paradox när minuter ska mätas och utvärderas utifrån vilken nytta insatsen gör i vård och omsorg, medan det på en högre nivå räcker med att "det är viktigt" med det ena och det andra.
Så klart det är, men hur mäter vi det? Hur vet vi att utfallet är värt insatsen?
Vem har helhetssynen?
Politikerna har sedan en tid suttit och brottats med förutsättningarna inför budgetarbetet för nästa år. Som vanligt kommer politikerna att be sig själva om mer pengar till verksamhet och som vanligt kommer de att i hög grad säga nej till sina egna anspråk.
Anspråk som man anser sig behöva för att klara driften av den befintliga verksamheten.
Lägg där till det stora behov som finns av investeringar, underhåll och utveckling.
Ett av underlagen politikerna har att hantera är lokalförsörjningsplanen där man noterar behov av ett nytt sjukhus, tre nya äldreboenden, LSS-boenden, SoL-boenden, två nya vårdcentraler, ny- eller ombyggnation av två brandstationer och löpande ombyggnationer av Visby lasarett.
I den taxefinansierade verksamheten finns stora behov av va-investeringar för att säkra Gotlands vattenförsörjning, behovet bedöms uppgå till cirka 340 miljoner kronor. Per år.
Sammanlagt beräknas det totala investeringsbehovet uppgå till över 12 miljarder kronor de kommande tio åren.
Och de flesta investeringar leder som bekant också till ökade driftskostnader.
Aldrig förr har det väl varit mer önskvärt att alla köksbordspolitiker kliver fram med sina enkla lösningar. Det är inte bara ironiskt menat. Helt säkert finns det många goda förslag och idéer utanför politiken som skulle kunna bidra till vårt gemensammas bästa.
Tyvärr handlar de allra flesta medborgarförslag om sånt som skapar fler och större kostnader.
I varje budgethantering är politikerna, oavsett styre, måna om att kunna visa att de satsar. Att de ger mer pengar till nån verksamhet eller att de startar något helt nytt.
Den som månar om en mer varsam hantering av skattemedel anklagas ibland för att förespråka en nattväktarstat. De som ser det offentligas ansvar som större än vård, skola och omsorg, får höra att de vill ha en "ofantlig sektor".
De kalla fakta som politikerna nu har som utgångspunkt för regionens verksamhet ger litet utrymme för ideologi och att klistra etiketter på varandra.
ALLNAKKU
Teisdag 23 april All böikars dag. Världsbokdagen kan kallas all böikars dag på gutamål. Gutamålsgillet vill ha fler böcker skrivna på gutamål, men till gillets skrivartävling räcker det med att skriva och lämna in några väl valda rader. (gutamal.org)