Inget extremt i att välja bort ytterkanterna

På ena kanten ett parti som vill ha politiska definitioner av "folket". På den andra kanten ett parti som vill avskaffa det privata ägandet.

Två partiledare med två olika samhällsvisioner. Jimmie Åkesson (SD) och Nooshi Dadgostar (V).

Två partiledare med två olika samhällsvisioner. Jimmie Åkesson (SD) och Nooshi Dadgostar (V).

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2021-11-18 06:30
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Och där emellan finns alla andra. I mitten.

Vi är många som inte vill ge något av dessa ytterkantspartier inflytande i styret av vårt land. Partierna är inte å ena kanten en lite mer hard core socialdemokrati å den andra kanten ett M/KD (r). Det är väldigt mycket mer höger och vänster.

Vänsterpartiet har en alldeles egen vision om Sverige och världen. Den bilden ligger ganska långt från Socialdemokraterna. Det är därför vi än så länge inte haft en vänsterpartist i regeringen (väl?), trots mångårigt samarbete med Socialdemokraterna. 

Det har inte kallats mobbning eller att Vänsterpartiet "utestängts från inflytande". Det har rått en acceptans för att partiets ytterkantsposition inte gjort ett regeringssamarbete möjligt. Däremot har man självklart haft inflytande.

Sverigedemokraterna har också en alldeles egen vision om Sverige och världen. Där man håller sig inom landet och där man för att accepteras som en del av folket avsäger sig andra länders kultur, religion, språk, seder och bruk. Gör man inte detta kan man också uteslutas ur folket.

Av fyra borgerliga partier har två nu valt att liera sig fullt ut med ytterkantspartiet till höger. Ett står lite utanför och vill vara med men ändå inte. Det tredje borgerliga partiet har inte lierat sig med något ytterkantsparti och inget annat heller. Ändå läggs en kompakt bombmatta nu ut från framför allt moderater att "Centerpartiet är ett vänsterparti".

Kanske vill de bara att fokus ska riktas om, bort från det egna vägvalet?

Beroende på vilken sida man själv står tycker man kanske att det "egna" ytterkantspartiet "inte är så farligt" och att alla påståenden är överdrivna om vad det är som är extremt i deras politik.

Jag roade mig med att läsa igenom båda partiernas principprogram i går. Det är framför allt helheten som ger en bra bild men det finns också enskilda formuleringar som är talande och viktiga.

Ur SD:s program: "Medlem av den svenska nationen kan man enligt vår uppfattning bli genom att antingen födas in i den eller genom att senare i livet aktivt välja att uppgå i den. Som infödd svensk räknar vi den som är född eller i tidig ålder adopterad till Sverige av svensktalande föräldrar med svensk eller nordisk identitet. Som assimilerad till den svenska nationen räknar vi den med icke-svensk bakgrund som talar flytande svenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser den svenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än med någon annan nation" 

Ur V:s program: "Kapitalets makt måste brytas för att demokratin ska kunna fördjupas och breddas. De rättigheter som springer ur ägandet måste begränsas och ägandet i sig övergå till gemensamma former. (- - - ) Genom kommunalt eller statligt ägande ges de demokratiskt valda församlingarna ett övergripande ansvar för produktion av varor och tjänster. Därmed blir det möjligt att låta samhällsnyttan styra verksamheten i stället för kortsiktigt vinstmaximerande".

Det som inte kan anses vara extremt är att tycka att politiska överenskommelser ska ske mitt emellan dessa partier.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.