Ärendet rör två satirbilder Jomshof delat på X, tidigare Twitter. En bild föreställer en muslimsk familj som flyttar in i huset Europa och tänder eld på det. Enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke kan denna bryta mot lagen om hets mot folkgrupp.
”Den är väldigt generaliserande och uttrycker missaktning mot en hel folkgrupp med en viss religiös tillhörighet. Den skulle rent objektivt kunna beskrivas och anses vara missaktning mot en folkgrupp”, förklarar Funcke för SVT (15/9)
Det anser han däremot inte om den andra bilden. I denna ber en pakistansk jihadkrigare om att bli räddad ur havet, vilket han blir. Väl uppe i båten England knuffar han ner de övriga passagerarna i vattnet med en åra som det står ”Rape Jihad” på. ”Den bilden ser jag inga som helst bekymmer med. Där är det en jihad-krigare som blir utmålad som en brottsling”, menar Funcke.
Mårten Schultz, professor i civilrätt, tycker tvärtom. Han skriver i en krönika att bilden med jihadkrigaren ”uttrycker tydligt missaktning mot en grupp som skyddas av hetsregeln” (SvD 14/9). ”Hetsregelns förutsättningar tycks uppfyllda”, fortsätter han.
Han skriver vidare att bilden med den muslimska familjen också uttrycker missaktning mot en skyddad grupp. ”Men jag är ändå osäker på om det räcker”, konstaterar Schultz.
Givet de olika bedömningarna är det rimligt att anta att Jomshof befinner sig i gränslandet för det juridiskt acceptabla. Allmogesmässigt är det inte lika säkert.
SD har ju trots att det är landets näst största parti gärna tecknat bilden av sig självt som underdog och utmanare av det politiska etablissemanget. Denna strategi har varit central för framgångarna.
SD har kapitaliserat på ett växande misstroende mot traditionella institutioner och har velat etablerat sig som partiet för "vanligt folk" i kontrast till en korrupt elit. Genom att hävda att de blir förföljda för sina åsikter och att etablissemanget försöker tysta dem, kan sverigedemokrater ytterligare förstärka denna bild. I det perspektivet kan Jomshofs brottsmisstanke till och med gynna partiet.
Det som dock är mest anmärkningsvärt när det gäller lagen om hets mot folkgrupp är dess tillämpning under framför allt det senaste året. Vi har sedan den sjunde oktober sett grupper samlas för att skandera budskap som om de uttrycktes av en enskild hade riskerat lagföring.
Det ska absolut medges att det är svårt för rättsväsendet att avgöra individuellt ansvar i stora folksamlingar. Men när det i praktiken är straffritt för folkmassor att kräva Israels utplåning och framföra andra hatiska budskap skapas bilden av att lagen tillämpas olika beroende på avsändare.
När vissa får säga sådant andra riskerar att straffas för får många bekräftat sin bild att SD jagas för sina åsikter. Problemet är inte att Jomshof delges misstanke, utan att så många andra tycks klara sig undan.