Slopa beteskravet – för kornas skull

”Beteskravet hindrar oss att sköta djuren på bästa sätt.”

En ko ger sig själv massage på en gård i Södermanland. Korna på gården rör sig fritt i kostallet och mjölkar sig själva med hjälp av en mjölkningsrobot.

En ko ger sig själv massage på en gård i Södermanland. Korna på gården rör sig fritt i kostallet och mjölkar sig själva med hjälp av en mjölkningsrobot.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Ledare2024-10-02 03:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Intervju

Joakim Borgs är mjölkproducent i Gustafs i Dalarna, samt förtroendevald i Lantbrukarnas riksförbund.

Det har varit mycket diskussioner om beteskravet för mjölkkor. Utredningen för stärkt konkurrenskraft inom animalieproduktionen föreslår ju att detta ska strykas för kor i lösdrift. Kan du förklara hur kravet egentligen lyder?

– Enligt lagstiftningen ska korna ha tillgång till bete under sex timmar per dygn under 60 till 120 dygn beroende på var i landet de befinner sig.

Så beteskravet begränsar sig till mellan dryga fyra och dryga åtta procent av årets timmar? Om det är så liten del av tiden, vad är problemet?

– Problemet är att det hänt en enorm utveckling under de 40 år som gått sedan kravet tillkom. Jag brukar säga att korna flyttat från en enkel koja i skogen till ett fint vardagsrum med alla bekvämligheter. Denna utveckling har byggt på lantbrukarnas önskan om att djuren ska ha det bra alltid – inte bara när de är på bete.

Kan korna inte ha det bra om vi behåller beteskravet?

– Nej. Lagen kräver att djuren, med vissa anpassningar, ska ut. Oavsett om de vill eller inte, till och med om de mår dåligt av det.

Dina motståndare hävdar ju att det finns forskning som säger att korna mår bättre på bete.

– Jo, jag har sett det hävdas, men det finns ingen forskning som entydigt säger det. Och tittar vi på faktiska utfall visar ju till exempel provmjölkningarna att juverohälsan stiger under sommaren.

Vad är fördelen med att slopa kravet då?

– Fördelarna. De är flera. Lantbrukaren ges möjlighet att göra det som är bäst för kon och kan själv avgöra om och när korna ska vara ute. Det är en mycket stor vinst för djuren. Beteskravet hindrar oss att sköta djuren på bästa sätt. Lagen tvingar oss också att investera i bete i stället för bra djurvälfärd året runt.

Handen på hjärtat, kommer alla släppa ut sina kor även om lagen inte tvingar dem?

– Det kommer finnas kor som är inne, och det är poängen. Vissa kommer vara inne för att de mår bra av det, andra för att de kan välja själva när en fyrkantig lag inte längre tvingar dem eller för att stallet är så bra att djurvälfärden inte ökar med bete. Det finns ju inget egenvärde i att bli uttvingad på bete. Strävan måste ju vara att korna ska må så bra som möjligt, och där är beteskravet ett hinder idag.

Så de som hävdar att ett slopat beteskrav är dåligt för korna har fel?

– Jag förstår att det är lätt att tro det, men betets egenskaper beror på vad du jämför med. När lagen kom var betet det bättre alternativet, men tack vare utvecklingen är det inte alltid så längre. Ibland är det till och med det sämre. Därför måste lagen ändras.

Så det kan till och med bli bättre för djuren med ett slopat beteskrav?

– Det är ju en av de stora poängerna, ja. Som mjölkbonde strävar jag efter att mina djur ska ha det så bra som möjligt 365 dagar om året. Friska djur är ju det absolut viktigaste för mig som mjölkföretagare.

GA

Detta är en ledare från Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat.