Att bygga om ett lasarett på ett ändamålsenligt sätt – eller att bygga ett nytt – är inte vad jag skulle kalla en lätt uppgift. Det är många faktorer som man behöver ta hänsyn till och somliga kan man inte veta utan bara prognosticera. Men det är ändå en lättare och mer rättfram och konkret uppgift än exempelvis att förändra en stor och komplicerad organisation, hur den leds och hur den arbetar.
Det är därför frestande att fokusera på det konkreta. Ungefär som att adressera familjeproblem med renoveringar av hemmet. Även om det inte är där som de viktigaste och svåraste problemen finns. De som är i störst behov av förändring.
Jag kan inte låta bli att tänka på detta när jag läser om de första skissartade och högst preliminära planerna för en ombyggnad av Visby lasarett. Och tydligen är det fortfarande aktuellt att bygga helt nytt. Jag har svårt att skatta hur angeläget det är. Men jag vill verkligen ifrågasätta om detta är rätt prioritering.
Sjukvården har många utmaningar. Rekryteringsläget ter sig allt besvärligare. Den personal man redan har känner sig underbemannad, överbelastad och illa ledd vilket leder till frustration och upplevd maktlöshet. Många reagerar på detaljstyrning som att man ges ett bristande förtroende och i gengäld brister förtroendet för ledningen. Det gäller även läkarna, som trots problemen och trots att de upplever sig pressade ändå i genomsnitt träffar färre patienter än kollegerna i jämförbara länder.
Man har minskat antalet vårdplatser till en nivå som är för låg, vilket inte borde bidra till ett utökat lokalbehov. Tvärtom. Vårdköerna har vuxit på ett alarmerande sätt och det är inte bara Region Gotland som i utökad utsträckning ser sig tvungen att anlita hyrpersonal. Sjukvårdens mål om en "god och nära vård" tycks inte alls närma sig.
Hur många av dessa och andra utmaningar adresseras egentligen av ombyggnad eller nybyggnad av lokalerna? Eller tar man bara de värsta problemen med sig under ett nytt tak?
Vore det egentligen inte bäst att fokusera på att skapa en fungerande organisation, så att man vet vilken organisation man bygger ett nytt lasarett för? Har för övrigt inte Regionen ambitionen att fler vårdmöten ska kunna ske digitalt? Dessutom finns det ju faktorer som talar för att sjukvårdens behov av ren yta kan koma att minska i framtiden, om exempelvis screening och genetiska tester gör att man kan arbeta förebyggande med allvarliga sjukdomar.
För närvarande tycks man skynda långsamt med lasarettsplanerna. Det är nog klokt.