Jämlika samhällen är bättre för en bra hälsa

Coronaviruset ger anledning att fundera över ideologier. Samhällen med stor social och ekonomisk jämlikhet är bäst för hälsan.

Coronavirusets pandemi ger anledning att fundera över hur samhällen bör utformas, alltså ideologier.

Coronavirusets pandemi ger anledning att fundera över hur samhällen bör utformas, alltså ideologier.

Foto: Sina Schuldt/TT

Ledare2020-04-06 05:01
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Coronavirusets pandemi ger anledning att fundera över hur samhällen bör utformas, alltså ideologier. 
De till vänster, som socialism, och till höger, som konservatism, lägger betoningen på samhället som helhet. Liberalismen, som finns i många varianter från socialdemokratin nära stående socialliberalismen till anarkismen nära stående nyliberalismen, betonar individen.
I liberalismen är individen i centrum. Hur samhället som helhet blir är av mindre betydelse. En nattväktarstat, som främst sköter att lagarna upprätthålls med polis och rättsväsende samt värn mot yttre fiender med en försvarsmakt, räcker vad gäller gemensamma åtaganden. 
I liberala, eller nyliberala, samhället blir utfallet ojämlikt med ekonomiska och sociala klyftor mellan individer. 
De som har haft tur och fötts begåvade, gärna i en familj som har det bra, som inte mött motstånd av större slag och kunnat utbilda sig har chans att få det socialt och ekonomiskt bra.
Andra, som haft sämre personliga och omgivande förutsättningar gällande familj, utbildning med mera, får det sämre. 
I liberala och nyliberala samhällen har de som har det sämre ställt svårare att klara sin hälsa och ta sig ur hälsoproblem. 
De som har det bra tenderar att övervårdas med dyr vård för små hälsoproblem. Hälsovården får en skev inriktning med för lite vård till många som är ekonomiskt svaga. 
Den så att säga mest socialdemokratiska liberalismen, socialliberalismen, har en ganska omfördelande stat med sociala och hälsomässiga ambitioner. Socialliberalismen var som starkast i borgerligheten under decennierna från andra världskrigets slut till runt 1980. 
Filosofen John Rawls beskrivs som socialliberal och har formulerat principen om okunnighetens slöja. Med det menas att om man bakom den inte vet sin kommande position eller roll i ett samhälle föredrar man att samhället är jämlikt utformat. 
Möjligheterna att bekämpa pandemier som coronavirusets sjukdom covid-19 är antagligen bättre i samhällen som är jämlika socialt och ekonomiskt. Alltså socialliberala eller socialdemokratiska. 
I liberala eller nyliberala samhällen är klyftorna stora. Och de som har det dåligt ställt får lätt hälsoproblem och hälsofaror sprids lättare i de lägre samhällsskikten och i samhället.
Även om det är ett kritiskt skede med coronapandemin nu finns tecken på att samhällen som är jämlika i linje med socialliberalism och socialdemokrati är bättre för att möta en sådan sjukdomsspridning jämfört med nyliberala, ojämlika samhällen med en svag stat. 
En jämnare fördelning ekonomiskt i världen, där de fattigaste har bättre förhållanden, vore bra ur hälsomässigt perspektiv.