Hur gör man om man tänker sig att tjäna pengar på att förmedla kompetent och kvalificerad arbetskraft? Det är en bra början att identifiera bristyrken, helst där personalen ska ha väl definierade formella meriter. Det gäller exempelvis läkare och sjuksköterskor. Och det gäller också behöriga lärare.
Det underlättar när man ska knyta sådan personal till sig om det handlar om branscher där arbetsgivarna är stora och dominerande på arbetsmarknaden, där personalen ofta är missnöjd med sina arbetsgivare och arbetsförhållanden och där många anser sig underbetalda. Personal som ofta tillhör stora organisationer med valhänt styrning och strukturer för inflytande och makt som man gärna skulle kliva ur för att ta en friare roll. Det gäller exempelvis läkare och sjuksköterskor. Och behöriga lärare.
Hyrlärare tycks än så länge huvudsakligen användas som tillfälliga vikarier, snarare än för längre uppdrag. Det är kanske ett mindre problem, även om Regionen vill undvika det. Och en mer etablerad marknad för att använda hyrlärare mer långsiktigt än på vikariebasis finns definitivt i farans riktning.
Om det ännu inte finns en rejäl och etablerad marknad för hyrlärare – som det ju gör för hyrläkare och hyrsköterskor – så kan man ju faktiskt skapa förutsättningar för att driva fram en sådan marknad om man lyckas knyta lärare till sitt företag och därmed minskar utbudet av oanställda lärare på arbetsmarknaden. Så kan själva förberedelserna för att ge sig in på en ny potentiell marknad bidra till att hyrlärare verkligen kan komma att behövas för kommunerna.
Så jag blir inte så konfunderad när Helagotland berättar om hur bemanningsföretaget Personalexpressen annonserat ut cirka 20 lärartjänster på Gotland på Arbetsförmedlingens Platsbanken. Lärartjänster som inte finns, åtminstone inte på annat än i Personalexpressens orealiserade expansionsplaner.
Man kan inte hindra ett bemanningsföretag från att ägna sig åt sådan spekulativ rekrytering. Arbetsförmedlingen har visserligen – av goda skäl – tagit bort Personalexpressens annonser från Platsbanken. Jenny Söderholm, produktansvarig för Platsbanken, förklarar hur falska annonsen är negativt för förtroendet för Arbetsförmedling, och även för eventuellt vilseförda arbetssökande och för arbetsgivare som söker personal till riktiga existerande tjänster.
Men även om Platsbanken stängs för Personalexpressen så finns det ju andra vägar att söka personal som man sedan eventuellt kan hyra ut till skolor på Gotland. Det är bara en metod för att nå potentiella rekryteringar som försvinner.
Hur illa vore det om även kommunala skolor blev en marknad för bemanningsföretag? Det vore inte bra, speciellt om man hyrde in mer än vikarier. Inte minst eleverna förtjänar långvariga och kontinuerliga relationer med sina lärare. Men man ska samtidigt inte överdriva de ekonomiska effekterna av hyrpersonal. Det skrivs oerhört mycket om hyrläkare och hyrsköterskor. Men tidningen Dagens Samhälle skrev i februari om hur det faktiskt fortfarande bara är drygt fem procent av Regionernas personalkostnader som går till hyrpersonal. Och det är då personal som kan koncentrera sig på sina patientkontakter och de kan göra stor nytta på platser där personal annars är svårrekryterad. På så sätt är vården nog mer lämpad för hyrpersonal än vad skolans värld är.
Om Region Gotland inte vill hamna i situationen att man tvingas anlita hyrlärare – varken som vikarier eller för längre uppdrag – så kommer det att ställa stora krav på Regionens förmåga att rekrytera på egen hand. Det kan bli en tuff kamp framöver, med tanke på förestående stora pensionsavgångar i öns lärarkår. Det gäller nog att hålla hårt i de lärare man har så länge man kan. Om man kan övertyga äldre rutinerade lärare att stanna kvar några extra år i yrket så kan mycket vara vunnet. Frågan är om de äldre lärarna håller med om att det är en bra idé.