Få saker är så förknippat med svensk midsommar som artiklar och insändare om giftrester i jordgubbar, och om hur många olika växtskyddsmedel som är godkända för just jordgubbar.
Det stämmer att det finns många olika växtskyddsmedel godkända för jordgubbar. Det innebär för det första inte att jordgubbar enbart på grund av detta är extra tungt besprutade, för det andra är det positivt. Det betyder nämligen att det går att hålla jordgubbsproduktionen trots grödans känslighet hållbar. All bekämpning, oavsett om den är kemisk eller mekanisk, kommer trigga resistens hos skadegörarna. Med många olika preparat att alternera mellan hålls risken för resistens nere. Många godkända preparat är alltså inte ett argument för att jordgubbarna är giftiga eller skadliga för miljön. Det är precis tvärtom.
Det stämmer också att Livsmedelsverket ibland hittar rester av växtskyddsmedel på jordgubbarna. I lejonparten av fallen görs inga fynd, och de är alltid under gränsvärdena. De fynd som likväl förekommer gör inte jordgubbarna giftiga. Vi har helt enkelt väldigt bra analysmetoder. Dessutom är gränsvärdena väldigt snävt satta.
Gränsvärdet varierar lite beroende på produkt men är ibland satt på detektionsgränsen, alltså när analysen ger utslag. Analyserna som finns idag ger utslag på så låga koncentrationer som motsvarande två centimeter av ekvatorn. Ger analysen utslag kasseras partiet. Ibland är gränsvärdet satt till en procent av riskabel koncentration. Skulle denna marginal tillämpas i trafiken skulle tresekundersregeln ersättas av 300-sekundersregeln, och att du skulle ha drygt åtta kilometer till bilen framför vid 90 kilometer i timmen.
Det finns alltså, precis som Livsmedelsverket påpekar, ingen anledning att yvas över resthalter i maten. Framförallt inte då resthalterna är det lilla i den giftcocktail maten erbjuder. Eftersom växter inte kan springa någonstans är de enda sätt de har att försvara sig taggar eller kemisk krigföring. Det är därför det inte finns något som heter giftfri mat och 99,99 procent av de gifter vi får i oss via maten är producerat av maten själv.
En studie som förvisso har några år på nacken men fortfarande får anses relevant visade att snittamerikanen varje dag får i sig 0,09 mg resthalter av växtskyddsmedel och 1500 mg naturliga toxiner. Ungefär hälften av dem var cancerogena, och några var mutagena. Därtill innebar tillagningen att två gram av maten brändes, och då blev cancerogen. Det finns alltså ingen anledning att yvas över resthalterna. I synnerhet inte då Europa ofta har mindre förlåtande gränsvärden än USA.
Faktum är att en kopp kaffe innehåller mer naturliga gifter än snittamerikanen får i sig resthalter via frukt och grönt under ett helt år, ty koffein är ett växtskyddsmedel som är 20 gånger giftigare än det allmänt omtalade Glyfosat. Allicin är ett växtskyddsmedel vitlöken själv producerar, och är 50 gånger giftigare än Glyfosat. Chili producerar som skydd mot att bli uppäten växtskyddsmedlet Capsaicin som är 100 gånger giftigare än Glyfosat. Mycket av det vi äter, äter vi just för att vi är ute efter giftet och den effekt det har på vår kropp.
En del innehåller dessutom påfallande höga halter av toxiner. Till exempel aprikos och körsbär. Körsbärskärnor innehåller runt tre till fyra mg amygdalin per kilo. Motsvarande siffra för aprikoskärnor är fjorton till femton mg. Amygdalin omvandlas i kroppen till cyanid. Dödlig dos kan var neråt 1,5 mg per kilo kroppsvikt. Gränsen för magsmärtor och förgiftning är långt mycket lägre .Det enda som står mellan ett barn som ätit fruktkärnor och förgiftning eller rent av död är att barnet svalt kärnorna hela. Så för att återvända till jordgubbarna. Ja, de innehåller gift. Det gör all mat. Det är dock inget att oroas över. Varken idag eller någon annan dag.