I ljuset av Bolsonaros hantering av Amazonas, Ungerns utveckling och resultatet från Polens senaste val är undran inte tagen ur det blå. Det finns länder som tycks avvika från vägen mot demokrati, men ett oväntat ljussken tycks ha uppdagat sig vid horisonten.
Belarus, tidigare omnämnt som Vitryssland, har under en lång tid benämnts med tillmälet ”Europas sista diktatur”. Öknamnet härrör till stor del till den maktcentrering som rått kring presidenten Alexander Lukashenko, vars tid på posten närmar sig 25 år. En mandatperiod som färgats av övergrepp på mänskliga rättigheter och en våldsam regim.
Trots det har stödet för president Lukashenko generellt varit stort. Väljarna verkar ha ansett att den före detta militären erbjudit stabilitet. Något som föredragits framför de oroligheter som drabbat många andra stater i det forna östblocket. Regimens hantering av vårens pandemi tycks dock ha lyckats luckra upp presidentens popularitet.
Inte minst den nonchalanta inställningen till corona från Lukashenko själv har kritiserats. I ett viralt videoklipp säger presidenten att man inte bara bör tvätta sina händer med vodka, utan också dricka den eftersom spriten har död på viruset. Att köra traktor ska också hjälpa till, eftersom ”traktorn läker allt”.
Hoppet för Belarus framtid är det den opinion som under våren vaknat till liv, som får drömmarna om demokrati att återigen rullas upp för såväl den inhemska befolkningen som för stöttande krafter utanför landets gränser.
Uppvaknandet kan bland annat ses genom den växande oppositionen, inte minst i stödet för utmanaren Viktor Barbaryko. När listan inför det stundande presidentvalet publicerades för två dagar sedan och den före detta bankchefens namn lös med sin frånvaro, utlöste faktumet protester på flera håll i landet. I Minsk fylldes gatorna med människor som visade sitt missnöje mot att de 500 000 underskrifter som samlats in till stöd för oppositionen inte hörsammades av valmyndigheten.
Att Barbarykos namn inte fanns med på listan förklaras av belarusiska myndigheter med de anklagelser om brott som riktats mot uppstickaren, av regimen själva. För några veckor sedan greps han och hans son för misstanke om att olagligt ha försökt smuggla ut en konstsamling värd flera miljoner euro, tillhörande banken Barbaryko förr suttit i ledningen för. Anklagelserna anses vara ett försök från Lukashenko att påverka motståndarens kampanj.
Det kommande presidentvalet är långt från avgjort. Inget av de allmänna val som genomförts sedan Belarus självständighet 1991 har av EU:s tillsynsmyndigheter godkänts som demokratiska och inget tyder på att detta val kommer att vara annorlunda.
Vad som är positivt är dock att det numera finns en stor, öppen opposition till regimen i Europas sista diktatur. En realitet värd att hålla hårt i, när den fria världen i övrig upplevs ha hamnat i gungning.