Enligt en undersökning som Fastighetsbyrån låtit Verian genomföra vill flest svenskar bo på landsbygd och i medelstora städer nästa gång de flyttar. Män i åldern 30 till 49 år samt barnfamiljer är överrepresenterade i gruppen som vill lämna stan.
Viktigast parameter vid val av ny bostad är trygghet. ”Det är ett visst trendbrott på hur bostadskonsumenten ser på sina val av bostad och att det vi sett av gängkriminalitet och kriminalitet överhuvudtaget börjar göra att man blir mer och mer observant på vilket område man bor i. Är det tryggt? Är det säkert? Kan det hända någonting? Och då tror jag att landsbygden känns säkrare och lugnare”, säger Johan Engström, VD för Fastighetsbyrån, till TV4 (25/8)
Hans uppfattning stärks av den boende i Stockholmsförorten Hässelby TV4 också intervjuat. Han kan absolut tänka sig att lämna Stockholm. Anledningen är enkel: ”Det är på grund av den kriminalitet som råder runtomkring här. Storstäderna är farliga platser”.
Att ökande otrygghet tvingar människor att lämna staden är ett samhällsproblem som måste åtgärdas. Men i denna dystra utveckling finns också en strimma av hopp. En möjlighet till en ny grön våg, där människor söker sig till tryggare och mer harmoniska miljöer på landsbygden och i mindre städer.
För hur sorgliga orsakerna till utflyttningen än är bidrar de till återväxt i regionerna ute i landet. När fler väljer att bosätta sig på landsbygden eller i små och medelstora städer, ökar underlaget för lokal service, skolor och företag. Detta kan i sin tur leda till förbättrad infrastruktur, fler arbetsplatser och en positiv spiral som lockar ännu fler att flytta. Kanske kan urbaniseringens onda spiral börja snurra baklänges?
Att ta vara på denna potential kräver dock arbete från inte minst regioner och kommuner. Det räcker inte med att människor flyttar från något, i det här fallet storstäderna. De måste ha något att flytta till. Det måste finnas möjlighet för människor att bo och verka.
Möjligen att bo ibland till och med är viktigare än att verka. I fjol presenterade Malmö universitet en studie om människors motiv för att bo kvar i på landsbygd och i mindre orter. Studien visade att högre utbildning ökar viljan att pendla.
Att bo på landsbygden eller i mindre orter kan kombineras med karriär i större städer, förutsatt de yttre faktorerna medger detta. Infrastruktur, barnomsorg, högkvalitativ skola och skolskjuts är därför viktiga parametrar.
Omvänd urbanisering handlar inte bara om vitalisering, förbättrat underlag för service och näringsliv, höjd kompetens och ökat skatteunderlag. Det handlar också om att landsbygdens och de mindre städernas politiska makt ökar när väljarna blir fler. Därför ska trygga regioner inte skämmas för att de har något människor vill ha, tvärtom.