Gårdsförsäljning har vi gott om på Gotland, av allt från ägg och potatis till lammskinn. Gårdsförsäljning av alkohol har dock varit en över decennielång bedrövlig följetong där olika regeringar, på båda sidorna av blockgränsen, aldrig har lyckats komma till skott.
Småskalig tillverkning av olika alkoholhaltiga drycker har ändå blivit en växande och allt intressantare bransch. Jag gissar att denna utveckling drivs av entreprenörernas intresse och engagemang och av kundernas nyfikenhet och sökande efter nya upplevelser, snarare än av jakt på pengar eller berusning. Små volymer och relativt höga omkostnader och priser borgar för detta. Just därför vore det väl bra om villkoren för dessa entreprenörer, och deras kunder, kunde bli mänskligare och förnuftigare.
Tidigare försök att introducera gårdsförsäljning av alkohol har stupat bland annat på utredningar där det hävdats att det skulle strida mot EU-regler och det undantag som tillåter Sverige att upprätthålla Systembolagets monopol. Detta samtidigt som Finland lyckats kombinera sitt försäljningsmonopol, genom Alko-butikerna, med gårdsförsäljning. Utan att EU har gjort några avgörande invändningar.
Men som man kunde läsa i måndagens GA så tycker nu utredaren Elisabeth Nilsson att hon funnit ett sätt att kombinera gårdsförsäljning med alkoholmonopol även i Sverige.
Det vore glädjande om detta innebär att gårdsförsäljning av alkohol äntligen kan realiseras. Inte primärt för försäljningsvolymernas skull. Det är inte bara på grund av monopolet som även små tillverkare är beroende av Systembolaget. Det är den vägen man kan nå en större kundkrets. Inte genom att portionera ut små kvantiteter i en egen butik. Men småskaliga alkoholtillverkare är en del av upplevelseindustrin inte bara genom sina produkter utan också ofta som besöksmål. Och en naturlig del av ett sådant besök är – eller borde i alla fall vara – att man i samband med sitt besök också kan köpa en rimlig kvantitet av den vara man nyss sett tillverkas. Så har jag själv kunnat göra exempelvis i samband med besök på skotska whiskydestillerier, bland annat i Campbeltown och på Islay. Utan att jag genast halsat flaskan och lagt mig att sova i rännstenen.
Jag tror inte att det finns några direkta alkoholpolitiska risker av själva gårdsförsäljningen. Finland har också visat att man kan undvika eventuella risker för hur gårdsförsäljningen kan påverka möjligheterna att i övrigt upprätthålla alkoholmonopolet. Och nu har en statlig utredare funnit en modell för hur Sverige skulle kunna genomföra en sådan reform. Väntan har varit lång, men målet har aldrig känts mer närbeläget.