Det ska medges att jag numera har svårt att uppamma den djupt kända entusiasmen inför Svenskt Näringslivs enkäter om och ranking av företagsklimatet i kommunerna. Det beror inte på att rankingen blivit oviktig. Det är den inte. Den är lika viktig i dag som den alltid har varit. Men man får aldrig göra vad Gert fylking brukade göra när Nobelpristagaren i litteratur tillkännagavs och ropa:
– Äntligen!
Region Gotland halkar runt i den nedre delen av rankingen, år efter år efter år. Ibland upp några steg. Ibland ner några. Business as usual. Vilket inte är bra nog för affärerna.
Så även denna gång, att döma av enkätbesvararnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet. Ett något bättre betyg än förra gången. Men långt ifrån tillräckligt för att lyfta Gotland till en ny och högre nivå.
Kanske tyngs Region Gotland något av att förutsättningarna för vissa myndighetsbeslut, som exempelvis bygglov, är trassligare än i många andra kommuner. Just kortare handläggningstider är något som över 60 procent av respondenterna anser att Region Gotland borde vinnlägga sig om. Jag tror att Region Gotland skulle ha mycket att vinna på om bara förvaltningarna blev tillgängligare lättare att nå och få svar av. Men det allmänna omdömet om företagsklimatet påverkas ju av en myriad olika faktorer. Även svårgripbara faktorer som känslan av om myndigheterna letar efter skäl att säga ja eller skäl att säga nej.
Hittills har Region Gotland misslyckats med att åstadkomma förändring som får företagarna att tydligt omvärdera företagsklimatet i positiv riktning. Att lyckas åstadkomma detta blir en mycket viktig uppgift för nästa regiondirektör. Dessa rekryteringar har tidigare visat sig kunna bli mycket sega och omständliga. Där är vi inte än, tack och lov. Men processen går något långsammare än planerat, vilket lär fördröja den nye regiondirektörens tillträde.
Som jag tidigare skrivit om så är omsättningstakten på regiondirektörer hög i Sverige nuförtiden och det är flera andra regioner som söker kandidater med samma egenskaper som Region Gotland vill ha. Tidsutdräkten kan tyda på att Region Gotland inte avser göra den internrekrytering som förutvarande ordföranden i regionstyrelsen Björn Jansson förespråkade i en artikel på Folkbladets ledarsida i december. Om det är så, kan det naturligtvis försvåra rekryteringen och öka risken att man rekryterar någon som ser tjänsten som ett trappsteg mot nya höjder. I så fall hoppas jag att den risken visar sig värd att ta.