Det var ett val där väljarna hade mer än partiernas politik att ta ställning till. Till stor del handlade valet om ett val mellan liberalism och nationalism. Öppenhet och solidaritet stod mot egoism och pessimism.
På ett sätt var det i det perspektivet ett bra och tydligt val. Mindre tydlig har valrörelsen varit angående Sveriges status. Det är helt enkelt en osann bild som tillåtits få alldeles för mycket plats och här har vi i medierna en läxa att lära.
En bild som också gett näring till de partier som menar att Sverige gått sönder och att de är de enda som vill laga landet. Sverige är ett fantastiskt land och våra välfärdssystem håller. Självklart finns det saker som behöver större fokus och mer konkreta insatser.
Men det finns bättre lösningar än att hetsa efter invandrare och blunda för klimatkrisen. De enda åtgärderna som "Jimmie Åkessons sida av politiken" verka kunna enas kring.
Även om nu "Magdas gäng" ser ut att få flest mandat i riksdagen har vi ännu ingen regering. Man kan lita på en sak: ingen i "Jimmies gäng" kommer att underlätta processen genom att lösa upp sina band som knutit dem samman men som samtidigt också utestängt andra möjliga alternativ.
Kanske behöver de gamla allianspartierna ompröva idén om att vinna makten tillsammans med SD, det har visat sig att de istället blivit uppätna.
SD ser ut att bli näst största parti och kommer enligt samma ögonblicksbild bli största oppositionsparti, det som kommer att ställas som motpol till regeringspartiet. En position som ger SD större tyngd än om man blivit ett stödparti utan plats i Kristerssons regering.
Det kommer som sagt att bli svårt för Magdalena Andersson att få ihop en regering, men lika svårt blir det för Jimmie eller Ulf att få ihop en regering som får igenom sin budget i riksdagen. Man har varit bra på att fälla motståndarlaget men varje gång har man också misslyckats att ta över.
För Gotlandsbänkens del ser det ut att bli antingen två socialdemokrater eller en sverigedemokrat i riksdagen. Lite pest eller kolera. Att ha två socialdemokrater som i varje givet beslut sätter partiet bästa före Gotlands bästa är inte bra.
En sverigedemokrat är inte bra på vilken stol hen än sätter sig. Det ska dock bli extremt intressant att se hur SD Gotland löser den lokala politiken om Lars Engelbrektsson mot alla odds lyckas kryssa sig in.
Han står ju även högst upp på kommunlistan och har hittills styrt partiet som sin egen firma. Med tanke på vilka som partiet profilerat lokalt blir det Michael Stenberg som blir deras gruppledare, en företrädare som i förra valet inte ens godkändes som kandidat. Deras andranamn lokalt, Helena Johansson, har man inte ens sett till i valrörelsen.
Till sist: De nya reglerna kring vallokalerna ledde till trögare flöden än man räknat med. Det måste vara förklaringen till att man inte hade system som kunde anpassas för att få fart på genomströmningen i lokalerna. Där jag röstade fanns det bara ett bås där man kunde hämta valsedlar.
Det är totalt oacceptabelt att människor inte fick möjlighet att lägga sin röst. Alla kan inte stå i kö i flera timmar, vare sig för den tid det tar eller för att man fysiskt inte kan stå så länge.