Nyligen rapporterade Naturvårdsverket att försäljningen av bärkassar minskat med 75 procent jämfört med föregående år. Plastpåseskattens tillskyndare var snabba med att måla ut sagda skatt som en veritabel succé, ty 2021 köpte svensken i snitt 14 påsar per år. Sverige är nu långt nu under EU:s mål om att vi år 2025 ska köpa max 40 påsar per person och år.
Initialt må det låta bra men det är inte så lätt, och framförallt, det är fel. Det är försäljningen av bärkassar som minskat med 75 procent. Försäljningen av plastpåsar, bland annat soppåsar på rulle, har under samma period ökat med 70 procent. Den ökade försäljningen av papperspåsar ligger inte långt efter.
Bärkassarna som minskat är till största delen biobaserade och gjorda av återvunnen plast. 20 procent av bärkassarna återanvändes redan innan skatten som bärkassar igen, och 75 procent användes som soppåsar som sedan brändes i kraftvärmeverk. Mellan 75 och 80 procent av bärkassarna var redan innan skatten fossilfria. Värt att notera är att även de fossilfria bärkassarna belades med straffskatt.
Plastpåsarna som ökat rejält i antal är däremot i allt väsentligt gjorda av jungfrulig plast, alltså färsk olja, och är sämre för miljön än de bärkassar de ersatt. En papperspåse är 43 gånger mer miljöskadlig än en svensk bärkasse av återvunnen plast, och en tygkasse måste användas 20 000 gånger för att vara bättre för miljön än en bärkasse av återvunnen plast.
Vi har alltså ersatt en produkt som var gjord av återvunnet och biobaserat material med något som var mycket sämre. Punktskatten på plastpåsar har alltså ökat miljö- och klimatbelastningen, och bör således avskaffas så snabbt som möjligt. Om inte annat så för miljöns och klimatets skull.
För de som vill göra en insats finns det betydligt mycket enklare och mindre kostsamma alternativ än en kontraproduktiv punktskatt på bärkassar. Och i den mån detta märks, kommer det enbart vara positivt. En bärkasse väger 17 gram. Är den gjord på jungfrulig olja har den krävt 34 gram olja och släppt ut 51 gram koldioxid. En kasse gjorde på återvunnet material, vilket nästan alla bärkassar i Sverige är, har åtminstone 80 procent lägre klimatutsläpp
Klimatutsläppen från en vanlig bärkasse motsvarar alltså vad sisådär två mail utan bilagor eller en och en halv minuts streaming gett upphov till. Det ska tillstås att siffrorna för internets koldioxidutsläpp har något år på nacken, men givet att EU mellan 2012 och 2020 lyckats minska andelen fossil energi från 76 till 71 procent får de ändå anses som relevanta. Det tydligt att vårt digitala liv belastar klimatet långt mycket mer än våra bärkassar.
Du gör alltså mer för klimatet genom att sluta prenumerera på alla nyhets- och reklammail du ändå inte läser än på att sluta köpa bärkassar.