Uppdaterad
I måndags presenterade regeringen tillsammans med samarbetsparterna en satsning på välfärden. I vårbudgeten kommer regeringen att skjuta till fem miljarder kronor i generella bidrag till kommuner och regioner. Enligt beräkningar som redovisats av bland annat Gotlands Tidningar blir det för regionens del ett tillskott på närmare 30 miljoner kronor per år. Pengar som inte bara är välkomna utan som verkligen behövs i verksamheterna. Men när regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C) blir intervjuad av P4 Gotland får jag uppfattningen att hon tänker lägga pengarna i den kudde som Fredrik Gradelius* (C) talat sig så varm för i en insändare (Jag lär återkomma till den). Två procents målet, som liknas vid pengar i en kudde, är övergripande. Sparkraven ska ligga kvar och vi vet ju hur hårt nämnderna piskas för att göra de tuffa neddragningarna som krävs för att hålla budget. Nedläggningen av unika och viktiga utbildningar ska fortsätta. Besparingarna inom förskolan ska genomföras så vi få lagom antal vuxna per barn och inte för många som det enligt statistiken är i dag. Omsorgen av våra äldre ska fortfarande säljas ut till den som bjuder lägst, precis som när barnen auktionerades ut innan välfärdsstaten byggdes upp.
Jag uppfattar att det av regionfullmäktige beslutade två procentsmålet är viktigare för den styrande minoriteten än att verksamheterna får de resurser som behövs. Som om regionens övergripande mål var att leverera en budget med överskott istället för att leverera den välfärd som vi gotlänningar vill ha. För jag tror att gotlänningarna vill ha en folkhögskola som levererar utbildningar som är både unika och gör samhällsnytta. Jag tror att gotlänningarna gärna ser att den gotländska förskolan har fler vuxna per barn än det snitt som det borgerliga styret nu strävar efter. Och jag tror att gotlänningarna vill ha en omsorg för våra äldre som bygger på vad de äldre vill ha och inte på vad det billigaste budet ger.
Om Gotland ska vara attraktivt att flytta till behöver vi kunna locka med något annat än mellanmjölk i form av en offentlig verksamhet av svenskt genomsnitt. Vi behöver ligga i framkant. Tänk om vi nu kunde utnyttja alla stora varsel som har lagts inom sjukvården i Stockholm. Sammanlagt är det 1 350 sjukhusanställda som har varslats om uppsägning och vi har nu världens läge att försöka rekrytera dem till våra verksamheter. Vad är det då som skulle kunna locka hit dem? Stora neddragningar för att uppfylla ett överskottsmål på två procent? Knappast. Däremot skulle det kunna locka barnfamiljer att vi har en förskola som mer än väl uppfyller föräldrarnas förväntningar.
Jag förstod att besparingarna på 220 miljoner kronor över tre år behövdes när budgeten beslutades i juni. Men sedan dess har det tillförts omkring 120 miljoner kronor årligen, vilket är 360 miljoner på en treårs period. Då ser jag inte längre att regionen behöver spara i den extrema omfattningen som man behövde i våras. Nu har Eva Nypelius visserligen öppnat upp för samtal om hur de nya pengarna ska användas. Det vi får ha koll på är hur samtalen går. Kommer pengarna användas i verksamheterna istället för att göra stora neddragningar eller blir dem lagda i samma kudde som de tidigare 90 miljonerna.
I går skrev jag att det ryktades om att Sverigedemokraterna på Gotland är kritiska till det ordförandebeslut som Eva Nypelius tog angående att inte överklaga SMA-domen. Nu har Lars Engelbrektsson, ordförande för SD på Gotland bekräftat att SD är kritiska till Nypelius ordförandebeslut. Detta bekräftar att Nypelius tog beslutet att inte överklaga SMA-domen utan att ha en majoritet av regionstyrelsens ledamöter bakom sig. Frågan är om detta inte är den största politiska skandalen i modern tid. Till och med Gneab-affären ligger i lä.
*I en tidigare upplaga tillskrevs Stefan Nypelius (C) insändaren vilket var fel. Äras den som äras bör och Fredrik Gradelius ska ha den äran.