Björn Jansson krönika här nedanför tar upp en intressant fråga när han spekulerar i utfallet av att fackförbundet kommunal lämnat LO:s samordning inför avtalsrörelsen 2020.
Strejkvapnet är för de absolut flesta fackförbund ett vapen som gör verkan. I de flesta fall ger en strejk kraftiga ekonomiska följder för arbetsgivarna, men inga direkta följder för människors vardag. Självklart kan strejker riskera att ett företag tappar kunder och ett ovarsamt handskande med strejkvapnet riskerar jobben för de anställda. Men här i Sverige är inte det ett problem, då fackförbunden tar ett stort ansvar.
Men en strejk inom Kommunals områden ger inte samma verkan. Människor drabbas ofta direkt i sin vardag och arbetsgivarna drabbas inte ekonomiskt, snarare tvärtom. Dessutom får strejken inte gå ut över viktiga samhällsfunktioner vilket ofta blir en svår gränsdragning. Hur länge kan avfall ligga utan att bli hämtat om de chaufförerna tas ut i strejk? Kan man ta ut undersköterskor i strejk eller blir det direkt en fara för personer som behöver vård eller omsorg. Kan man göra planerat underhåll på VA-näten eller bara akuta jobb? Det frågan o viktiga samhällsfunktioner som blir svår för en politisk ledning att handskas med oavsett partifärg.
Men är orsaken bakom strejken väl kommunicerad så människor har förståelse och kanske till och med sympatiserar med de krav Kommunal driver, blir medborgarnas frustration av strejkens verkningar mindre. Problemet är att i längden riskerar även det stödet att minska. Så frågan Björn Jansson tar upp är relevant. Vad tjänar Kommunal på att lämna LO-samordningen och hur tänker de driva de krav som LO inte gick med på? Tror de att arbetsgivarorganisationens förhandlare är mer välvilligt inställda än LO?
Erik Fransson
Radiodebatten
Ett sista inlägg i diskussionen om P4:s format, efter Ingrid Thunegards påståenden om hur det fungerar på P4 och Sveriges Radio. ”Tondöva programchefer i Stockholm gör kursändring i uppdraget”, skriver Ingrid Thunegard och konstaterar också att "det är statistik som gäller och storstadslivet”. Jag har inte kollat om de av mina chefer som är Stockholmsbaserade är tondöva, men en sak är säker: de är inte faktaresistenta. Statistik är en del av den fakta som ligger till grund för P4:s format, liksom attitydundersökningar, fokusgrupper, analyser av omvärlden och hur den påverkar människors vardag. Undersökningar som görs över hela landet, alltså inte bara i Stockholm, och som visar att publikens behov och önskningar är ganska likartade oavsett var de bor. Smartphonen och dess innehåll är en av våra största konkurrenter om publikens tid, och den innehåller ungefär samma sak i Rute som i Rågsved. Och visst lyssnar även vår målgrupp på längre talade inslag och program, men då väljer de oftast att lyssna on demand i just smartphonen, det vill säga på poddar eller dokumentärer, många gånger producerade av Sveriges Radio. P4 är en av Sveriges Radios kanaler. Uppdraget är att vara en direktsänd flödesradio där lyssnaren blir snabbt uppdaterad om vad som händer såväl lokalt som nationellt och internationellt, varvat med musik. Ett sällskap som också fördjupar, granskar och publicerar originaljournalistik om lokala skeenden. Den inriktningen kan man förstås tycka vad man vill om, men ska tyckandet ske på ledarplats så ska det baseras på fakta. Allt annat vore snudd på tondövt. Du som läser det här och vill veta mer om varför P4 Gotland låter som det låter är varmt välkommen att kontakta mig med dina funderingar.
Malin Nordström
Programutvecklingschef P4 Gotland Sveriges Radio