LEDARKRÖNIKA
Bränder härjar den grekiska övärlden. Värst drabbat är ön Rhodos och tiotusentals flyr nu bränderna.
Något som man slås av när man läser nyhetsartiklar om evakueringen är hur olika situationen är för de som bor på Rhodos och de turister som blir evakuerade. I en artikel från Dagens Nyheter kan man läsa om svenskarna Jessica Steninger och Matilda Nordström. De är upprörda över att deras resebolag inte har kunnat lösa hotellrum på orten de har blivit evakuerade till. De har fått sova i hotellobbyn. Hotellet bjuder visserligen på mat, men till restaurangen är det "enorma köer". Det är såklart en jobbig situation och sova på ett golv är aldrig kul.
Dock får sympatin men känner med Jessica och Matilda sig en törn när återgår till toppen av artikeln.
Högst upp finns det ett videoinslag. I videon intervjuas en kvinna vars hus precis har brunnit ner. En annan kvinna berättar att de inte vet när eller om de kommer bli evakuerade.
Kontrasten blir slående. I samma artikel får man se två helt olika verkligheter. Två personer som efter någon natt på ett golv och långa köer till restaurangen kommer att sätta sig på ett flygplan hem till Sverige, med alla sina tillhörigheter och annat väntande på dem här hemma. Två andra personer som har sett sitt hem och antagligen ägodelar uppätna av eldsvådan.
Jag anklagar inte de två kvinnorna i DN:s artikel för att inte känna sympati för de greker som har förlorat sina hem. Jag är övertygad om att de säkert gör det. I den situationen är det ganska klart att man i första hand ser till sin egen situation och säkerhet. Samtidigt så tror jag också att vi alla ibland glömmer bort att också är människor som lever och bor på de ställen som vi åker på semester till.
Jag drar mig för att göra detta till en inlaga i diskussionerna om turismen på Gotland, inte minst för att jag själv inte är fastboende på Gotland.
Samtidigt känns det nästan oundvikligt att inte fundera på hur det skulle vara om ön inte var Rhodos utan i stället Gotland. Finns verkligen resurserna att hjälpa både turister och fastboende?
I slutändan kommer jag ändå tillbaka till det jag oftast tänker när jag tar del av "turismdebatten" på Gotland, den absoluta majoriteten av turister respekterar och vördar Gotland och de som bor här. Det måste vara samma sak på de grekiska öarna.
Det gör dock inte att ovanstående tankar försvinner.