Trots kriget i Ukraina och att Sverige ändrat sin säkerhetspolitik och söker medlemskap i Nato har inte försvarspolitiken blivit så stor som valfråga som man kunde tro i våras. Men partierna kommer faktiskt med förslag på försvarsområdet nu i valrörelsen.
På Aftonbladets debattsida hade nämligen försvarsminister Peter Hultqvist och finansminister Mikael Damberg, båda S, en debattartikel på onsdagen (24/8). I den tillkännager de en ambition som S som parti har att minst 10 000 personer ska göra militär värnplikt årligen. Från när som det ska ske anges inte. Nu gör 5 500 värnplikt. 2025 ska 8 000 göra det. Så några år efter det året är det antagligen.
Artikelförfattarna framhåller att 2,0 procent av bnp (summan av ett lands producerade varor och tjänster ett under år) ska läggas i försvarsanslag senast 2028. Det är mycket och innebär en ökning i nivå med cirka 40 miljarder kronor. Med reservation för penningvärde från 80 miljarder per år till 120.
Flera partier vill öka antalet värnpliktiga, bland annat KD och SD. Men några, M, MP, V, C, vill ha mer information i underlag från försvarsmakten innan de bestämmer sig.
Liberalerna var på väg att lägga förslag på området som de fick skynda på när S-ministrarna hade artikeln. L vill ha en grundläggande militär utbildning på tre månader för alla från att de är 18 år gamla. Det skulle omfatta uppåt 100 000 personer per år. I realiteten är det något färre för det är psykiskt och fysiskt lämpliga som ska tas ut. De ska lära sig vapentjänst och sjukvårdstjänst och kan sedan utbildas vidare.
Hultqvist och S vill stärka krigsorganisationen och särskilt armén med ett ökat antal värnpliktiga. Kriget i Ukraina verkar visa på vikten av en stor armé och att många kan hantera vapen. L är inne på samma tema. Det är ett helt folks motstånd, inte bara en begränsad försvarsmakt, som en angripare ska möta menar L.
Det liknar den folkförsvarstanke som länge var central i försvarspolitiken. Men den avvecklades efter Berlinmurens fall. Under ett par årtionden skulle försvaret vara litet, vasst och anpassat för snabb, rörlig krigföring. Och det skulle föras främst av yrkesprofessionella soldater. Värnplikten var vilande i några år efter 2010.
Kriget i Ukraina verkar ha gett ett nytt mode för försvaret. Politikerna får dock se upp så de inte rycks med för mycket. 5 500 per år gör nu värnplikt. Det är 2 000 fler än de 3 500 som (frivilligt) gjorde den grundläggande militära utbildningen som fanns 2010 till 2016 när värnplikten var vilande. De som nu gör värnplikt är motiverade.
För att utbilda 10 000 per år behövs mer av allt, som officerare, utrustning, logiplatser på regementen, övningsplatser med mera. Kanske borde politikerna, även S, se om och hur det först går att utbilda 8 000 värnpliktiga per år vilket är 2 500 mer än nu.
För att få fler till försvarets organisation skulle rekrytering till hemvärnet, där något äldre personer än runt 20 år kan vara med och som ofta har erfarenheter av vapen, kunna vara en bättre och snabbare väg än öka de värnpliktiga till nivåer mer än 8 000.
Försvaret är redan runt 2 000 fler utbildade soldater per år än för fem, tio år sedan. De ökade anslag som behövs för några fler tusen än dagens 5 500 per år vill inte de fyra högerpartierna och C ta fram finansiering för via högre skatter. Att få pengar till 8 000 soldatutbildade per år verkar därmed bli svårt. Ännu svårare vore då att få fram pengar för att utbilda 10 000 värnpliktiga som S vill.