När han inte längre kan ifrågasätta kostnadsberäkningarna finns en coronakris att gömma sig bakom. Hultqvist hävdar att staten inte längre kan garantera de årliga anslagshöjningar som behövs för nästa försvarsbeslut, 2021-2025. Sådan försiktighet är fullt rimlig – om försvaret vore familjeveckan, friåret eller något annat som vi inte behöver. Men nu råkar försvarsförmågan vara en av statens kärnuppgifter, som dessutom krävs för att vi ska klara oss bättre vid framtida kris eller krig.
Regeringspartiernas tvekan har nu lett fram till att de förhandlingar som riksdagens försvarsberedning skulle ha avslutat i fredags i stället förlängs till 29 maj. Konflikten gäller bland annat de 3,8 miljarder kronor som M, KD och SD vill tillföra, men som regeringen värjer sig emot med coronakrisen som förevändning.
Hultqvist poängterar för DN (14/5) att pandemins påverkan inte är något man bara kan bortse från. Och nog har försvarsministern rätt i den analysen – coronakrisen ska i högsta grad finnas i försvarsberedningens tankar. Men det är en rejäl tankevurpa att vilja snåla med pengar till beredskap för att ha råd att hantera den kris som förvärras av vår brist på just beredskap.
Även om lagerhållningen av sjukvårdsmaterial har varit otillräcklig den här gången har det gått relativt snabbt för det offentliga och företag att beställa och producera nytt. Men om krisen blir av en karaktär som kräver rena försvarsinsatser kommer det att vara för sent att pumpa in hundratals miljarder. Det tar tid att köpa in materiel, utbilda personal och öva. Om försvarsanslagen hade varit på rimliga nivåer redan hade Försvarsmakten antagligen också kunnat bidra med ännu större stöd nu vid coronapandemin.
Jämfört med vårens krispaket – där kostnaderna för korttidspermitteringar nu skenar – är de försvarsanslagshöjningar som krävs småpotatis. Men det är summor som kan ge desto mer beredskap för pengarna än de panikartade coronastöden.
Nu finns tid att noggrant fördela pengapåsarna effektivt. Kloka investeringar kan till och med dämpa coronakrisens ekonomiska effekter på sina håll. Till exempel kan nödvändiga beställningar till Försvarsmakten göras från Saab i Linköping, Saab Kockums i Karlskrona, BAE Systems Bofors och andra företag som riskerar att drabbas hårt av krisen.
2020 får inte bli ett förlorat år för Försvarsmakten. Övningen Aurora 20 har redan fått flytta på sig. Det ger en ännu större anledning för höstens försvarsbeslut att innehålla tillräckliga ekonomiska garantier för att Försvaret ska ta ikapp förlorad tid.
Den rimliga lärdomen av coronapandemin borde vara att investera i god tid, så att nästa kris, eller ett väpnat angrepp, kan hanteras bättre. Det vore däremot huvudlöst att strunta i att betala försäkringspremien för huset Sverige bara för att vi just nu råkat ut för ett kostsamt angrepp av ohyra.