Klimataktivisten Greta Thunberg har då och då uttryckt önskan att vi alla ska ha panik och bete oss som om våra hus brinner. Trots att det är ett dåligt råd förefaller det ändå hörsammas. I alla fall av de mindre pålästa.
Tidigare i år kom nämligen en studie vars översatta titel lyder ”Kunskap om miljön är omvänt förknippad med klimatångest”. Denna omfattar drygt 2000 tyskar och visar att även efter kontroll av demografi, personliga egenskaper och miljöattityder var kunskap om miljö, och specifikt kunskap om klimatet, negativt korrelerat med klimatångest.
Eller lättare sammanfattat: ju mer man kan om klimatet, desto mindre panik har man. Och vice versa. Bristande kunskap om klimatet ger mer klimatångest. Det här är egentligen inget konstigt och ligger väl i linje med tidigare studier i andra ämnen. Mindre kunskap leder till större känsla av osäkerhet. Det spelar ingen roll om det är klimatångest, social ångest eller oro för ekonomin.
Ur ett rent medmänskligt perspektiv vore det alltså välkommet om de som tar till allt mer spektakulära åtgärder för att ”väcka” omgivningen om den stundande klimatkrisen läste på lite mer. Först och främst för att de hade mått bättre av mindre oro. Det finns inget hånfullt i detta, bara omtanke som varje människa bör visa andra. Men också för att omgivningen i mindre omfattning hade behövt uppleva ångestdrivna angrepp på konstverk och trafikstockningar.
Det vore även välkommet ur både klimat- och samhällsperspektiv. För okunskap och panik är inte bra. Det är en fullt mänsklig impuls att gripa tag i första bästa alternativ som dyker upp när paniken tar tag i en. Men det är sällan det är det bästa. Det är bättre att behålla lugnet och angripa problemen på ett metodiskt och faktabaserat sätt än att få panik. Klimatdiskussionen visar nyttan i att vara besinningsfull. I synnerhet när det gäller komplexa frågor.
För eftertanke är inte samma sak som passivitet. Därför har de mer ångestladdade budskapen att det är bättre att göra något än ingenting alls varit skadliga. Den bristande förmågan att bedöma både nuläge och åtgärder samt viljan att göra något, oavsett vad, har missbrukats.
Klimatet har varit ett tacksamt sätt att ta människors pengar och frihet samt tvinga på dem mer socialism. Klimatpolitiken är ju mer fokuserad på att försämra medelklassens standard och att helt döda arbetarklassens framtid än att göra objektiv nytta för miljön. Helt enkelt röd politik under grön flagg. Det gynnar varken människor eller klimat.
Därför bör vi överge skrämselpropagandan, och i stället sträva efter utbildning och förbättrade kunskaper. Då kommer inte bara färre människor må dåligt över klimatet. Vi kommer dessutom få en debatt som med bättre möjligheter att utvärdera olika alternativ och överväga konsekvenserna kan landa i välgrundade beslut. Det är med besinning och kunskap vi kan stå emot desinformation och panik, och uppnå faktisk klimatnytta. Det är också så vi kan stå emot dem som vill använda klimatfrågan för att höja skatterna.