Förra årets coronaår satte avtryck i när Earth Overshoot Day inföll. När flygen stod kvar på marken och konsumtionen minskade så inföll dagen 22 augusti. Årets dag flyttades tillbaka till 29 juli.
I Sverige lever vi som att vi hade 4,2 jordklot till vårt förfogande. Globalt är genomsnittskonsumtionen i nivå som att man hade resurserna av 1,6 jordklot. Sveriges Overshoot Day infaller alltså konsekvent väldigt mycket tidigare än världens samlade dag. Vår dag var redan 6 april. Sedan dess har vi levt på resurser som inte är våra.
Det är mitt i sommaren och vi har precis återhämtat oss från ytterligare en rekordvarm månad. I Sverige har vi på flera håll sett både lokala översvämningar och skogsbränder. Ingen kan heller ha undgått den fasansfulla medierapporteringen från Tyskland och Belgien, där hela städer förstörts och minst 190 personer omkommit till följd av översvämningar.
I Oregon i USA kämpade för bara en vecka sedan 2000 brandmän mot en brand som till ytan var större än Hongkong. I Kanada har det i juli rasat över 300 skogsbränder. Detta är naturligtvis bara ett axplock över den senaste månadens naturkatastrofer och extremväder.
Det finns god anledning till att vara orolig över det faktum att människan ännu inte lyckats hitta ett sätt att leva i balans med naturens resurser. Jag är dock minst lika orolig över att politiker, antagligen precis som de flesta, verkar ha vant sig vid alla dessa naturkatastrofer och extremväder. Inte en enda partiledare, inte ens något av de två miljöpartistiska språkrören, har uppmärksammat Earth Overshoot Day i veckan som gått.
Jag har inte lyckats hitta ett enda uttalande eller någon endaste debattartikel från en svensk partiledare i samband med Earth Overshoot Day. Inte ens ett Instagraminlägg. Något måste det väl finnas att säga om satsningar på global forskning, fördjupad samverkan och tydligare färdplaner för hur vi ska nå Parisavtalets mål? Om någon hittar ett uttalande får ni hemskt gärna skicka det till mig, för inget skulle göra mig gladare.
Under veckan som gått har den akademiska tidskriften BioScience publicerat en vetenskaplig rapport med data från över 13 800 forskare från hela världen. Rapporten visar att det klimatnödläge som forskare utlyste 2019 bara har blivit värre. Vi har antagligen redan tippat över gränsen för när ekosystem som korallrev, Grönlandsisen och Amazonas regnskog kan överleva. Det är den hårda sanningen och den kommer få enorma konsekvenser för vår planets framtid.
Tidigare i somras uppmuntrade jag fler att känna klimatångest. Det väckte ett antal sura miner och jag fick mer än ett par arga mejl. Det hade jag räknat med, för klimatförnekare finns och deras övertygelse är antagligen lika stark som min. Samtidigt måste jag vara ärlig med att säga att jag inte vet vad jag annars ska uppmuntra till. Min generations oro för klimatkrisen kommer prägla hela våra liv.
Om alla levde som du, hur många jordklot skulle krävas för att täcka det ekologiska fotavtrycket?