För oss är det svårt att greppa att våra mor- och farföräldrar gav våra föräldrar lexikon och ordböcker i studentpresent. En present som faktiskt, innan den blev en inredningsdetalj hos hippa, var en viktig källa till kunskap.
På internet har fokus mer och mer flyttats från att användare ska surfa på enskilda forum för specialintressen och ta del av nyheter, till att själva vara med och både producera och interagera med innehåll i dagens sociala medier. Parasociala relationer, den relation du som användare kan skapa till en kändis, är guldet i den nya tidens digitala marknadsföring som sker genom de sociala medierna. Om det känns som att en kändis nästan är din kompis när den rekommenderar en rakhyvel eller tipsar om en rabattkod på en klädsajt, då har kändisen lyckats. Den har influerat dig och är således en influencer.
Det har inte alltid varit positivt med en outtömlig kunskapsapparat i fickan. De sociala mediernas baksidor är väl kända. Gillamarkeringar och mänskligt värde blandas snart ihop efter timmar av skrollande. När fotomodeller fyller unga kvinnors flöden är det inte konstigt att ätstörningar och psykisk ohälsa växer. “FOMO”, en förkortning för "Fear Of Missing Out" (rädd att missa något roligt, svensk översättning), är också något som många känner.
I grannlandet Norge har man nu tagit till lagen för att stävja problemet med retuscherade bilder och osunda kroppsideal. Den nya “influencer-lagen” kräver att influencers i sponsrade inlägg berättar om bilder retuscherats. Målet är att det ska bli svårare att sprida skeva kroppsnormer.
Det ska inte förringas att skeva kroppsnormer faktiskt är ett växande samhällsproblem. Allt oftare rapporteras det om misslyckade skönhetsoperationer gjorda av oseriösa skojare och den psykiska ohälsan kan allt mer härledas till att fler jämför sig med den tillrättalagda fasaden som får ta plats i flödet.
Den nya norska “influencer-lagen” har enligt medier tagits emot positivt av norska influencers. Man kan undra varför de inte själva reglerat saken, om detta nu skulle få en sådan stor och viktig effekt som de tror. Reklam brukar generellt regleras av branschen själv mer än i lagstiftning.
Trots de vanligt förekommande konsekvenserna av de kroppsnormer som sprider sig på sociala medier, är Norges nya lagstiftning ett recept för fler problem än lösningar. Genast uppstår nämligen ett antal viktiga frågor, som var gränsen går för retuschering och vem som bestämmer den. Sedan kan man också fråga sig varför det görs skillnad på vanligt innehåll och reklam, för normer finns väl överallt?
Norge riskerar att börja retuschera en av våra viktigaste friheter - yttrandefriheten - i en iver att möta ett växande samhällsproblem som har få enkla lösningar. Måtte Sverige inte gå samma väg, för lösningen är inte denna.