Jag har inte tjatat om det, men det känns ändå lite förutsägbart att nu komma släpande med Annie Lööfs gamla löfte att hon hellre skulle äta sin högra sko än bli ett stödhjul åt Stefan Löfven. Men det är ett uttalande som en ledande politiker ändå måste hållas ansvarig för. Och när Löfven nu avbryter sin stödhjulsförsedda cykeltur, för att lämna över styret till Magdalena Andersson, verkar det som att det kan bli läge för Lööf att sätta tänderna i den andra dojan.
Magdalena Andersson är nu inbegripen i förhandlingar med Vänsterpartiet. Från Centern hörs inte ett knyst. Men vänta nu. Vid ett otal tillfällen, bland annat i nedanstående citat från i maj, har Annie Lööf kategoriskt uteslutit budgetsamarbete med Vänsterpartiet:
– Anledningen till att vi säger nej till att budgetförhandla med Vänsterpartiet är att vi tycker helt olika i ekonomiska frågor. De vill höja skatten, vi vill sänka den, vi vill utveckla valfriheten, de vill stoppa den. De är ett vänsterinriktat socialistiskt parti, vi är ett borgerligt liberalt parti.
Enligt Januariöverenskommelsen, som Centern och Liberalerna ingick med regeringspartierna, skulle Vänsterpartiet inte ha inflytande överregeringspolitiken under mandatperioden. Men nu pågår alltså förhandlingar, vilka vi i och för sig ännu inte vet resultatet av.
Samtidigt är det ett bisarrt förhållande att det tycks finnas stöd i riksdagen för att göra Magdalena Andersson till statsminister. Men samma partier som är beredda att hjälpa till så att detta blir av, är samtidigt ännu inte beredda att ta ställning för denna regerings budget. Och det räcker inte att regeringens budgetförslag bara får stöd av antingen Vänsterpartiet eller Centerpartiet. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har ju lagt att eget gemensamt budgetförslag som skulle vinna en sådan votering.
Regeringen behöver stöd av både Vänsterpartiet och Centern för att få igenom budgeten. Så S förhandlar med V och Centern håller tyst. Hur ska detta slutar, om Socialdemokraterna verkligen ger V inflytande över budgeten? Eller inte?
Vem får ta smällen, om Magdalena Andersson misslyckas och väljer att avgå strax efter att hon tillträtt? Vilket hon sagt att hon ska göra, hellre än att regera på oppositionens budget.
Ja, inte är det givet att det blir sossarna. De försöker ändå sy ihop en majoritet av sinsemellan fientliga partier, vilket är deras enda möjlighet.
Vänsterledaren Nooshi Dadgostar har hittills gjort erfarenheten att hon vinner både stöd och inflytande när hon sätter hårt mot hårt.
Men Centern riskerar ett bakslag oavsett hur partiet agerar, oavsett om man låter regeringens budget falla eller om man lägger sig platt och låter Vänsterpartiet få inflytande.