Då extremväder som exempelvis skyfall kommer bli allt vanligare måste nya stadsdelar som den på Visborg planeras utifrån det. Bilden är en genrebild från en helt annan plats i landet och har som vanligt ingeting med ledarens text att göra.
Tiderna förändras och ett av många bevis på det är utvecklingen av Visborgsområdet.
2005 lades P18 ner efter beslut i riksdagen 2004. Då hade KA3 i Fårösund samt A7 och LV2 i Visby lagts ner. Världsläget såg då riktigt ljust ut efter Sovjetunionens upplösning och fall. Förändringens vindar var positiva och nedläggningarna medförde utvecklingspotential. Nu fanns plötsligt en massa mark ledig som tidigare ”blockerats” av försvarets olika verksamheter.
Det stora området runt Visborgs slätt där många värnpliktiga tränats inför oroligare tider skulle nu kunna utvecklas till en helt ny stadsdel med upp emot 4 000 bostäder förutom skolor, äldreboenden och handelsområde.
2009 tog de första inriktningsbesluten och 2016 fanns en första övergripande 10-årsplan klar, även om den innehöll en hel del om och men. 2019 upphandlades en generalkonsult, men först 2022 blev den upphandlingen helt klar efter sedvanliga överklaganden.
Under tiden från upphandlingen av den konsult som skulle ha det övergripande ansvaret till det att upphandlingen godkändes i domstol, dök det upp fler hinder.
Bland annat hade klimatförändringarna medför att vi får räkna med fler så kallade extremväder vilka nu måste tas med i beräkningarna. Där bland annat avrinningsmöjligheter efter skyfall måste dimensioneras så de fungera och fastigheterna slipper översvämmas.
Tanken att bygga ett treledningssystem för vatten och avlopp där även regnvatten tas tillvara för att använda i exempelvis toaletter måste också omarbetas utifrån extremvädret.
Men även grundvattnet har visat sig vara ett större problem än man tidigare räknat med. Detta har bland annat medfört att det tänkta idrottsområdet vid Arenahallen inte kan byggas ut på det sätt man trott.
Badhuset kunde inte byggas på då man riskerade grundvattnet i en av Visbys större täkter och nu utreds också om ishallen kan byggas där eller inte då grundvattnet ligger nära markytan och eventuellt kan komma att påverkas om ishallen byggs.
Just nu står arbetet stilla i väntan på att den tänkta bebyggelsens påverkan på grundvattnet och extremvädrets påverkan utreds fullt ut.
Detta händer då samtidigt som andra områden, som blev möjliga att bebygga i samband med försvarets reträtt från Gotland där 2006, återigen hamnat inom försvarets påverkansområde, vilket begränsar möjligheten till fler bostäder.
Läget som såg så ljust ut under många år har sedan några år tillbaka mörknat.
Det storskaliga byggandet av bostäder i Visby har fått sig en törn, och frågan är om det en är möjligt och i så fall i vilken omfattning. Jag är ytterst tveksam till om alla de bostäder som från början planerades på Visborg kan byggas.
Frågan är hur många bostäder som slutligen kan byggas på Visborg.
De nya förändringens vindar som blåser är inte lika positiva som de var då 2005. Grundvattnets betydelse har graderats upp från mycket viktigt till oskattbart. Extremvädrets utmaningar måste numera tas i beaktande i en allt större takt i och med klimatkrisens framfart. Samtidigt har säkerhetsläget i Europa försämrats så pass mycket att upprustningen numera är en prioriterad fråga, vilket ställer till det för byggandet här på ön på grund av Gotlands strategiskt viktiga läge mitt i Östersjön.
Nu måste regionen tänka om och leta efter nya områden som skulle kunna utvecklas till nya byar eller samhällen om det nu ännu är ett mål att öka befolkningen på ön.
För utvecklingen av Visborgsområdet har för tillfället avstannat och frågan som utreds är hur stor del av marken som ens kan bebyggas.