Brev Ledarsidan
Men istället för att diskutera Urbergsgruppen verksamhet väljer han att komma med svepande vetenskaplig kritik mot den grund som Urberggruppen har valt att stå på, det vill säga på en vetenskaplig definitionen av hållbarhet. Här svarar jag utifrån den vinkling Linder själv valt att ha i sin ledare:
1. Mats är oss veterligen inte vetenskapsman, så en vetenskaplig debatt med honom i dagspressen verkar vara ett konstigt anslag redan från början.
2. Mats bygger dock sin artikel på argument som man inte behöver vara vetenskapsman för att förstå det tokiga i:
– Han refererar felaktigt till de vetenskapliga principer han vill angripa, det vill säga lägger fel i motståndarens mun för att därefter korrigera de fel han själv hittat på. Så gör man inte ens utanför vetenskapen, och Jean Paul Sartre kallade tekniken för den värsta formen av intellektuell ohederlighet.
– Han refererar till en liten skrift Tor Ragnar Gerholm publicerade för decennier sedan som tillkommit exakt på detta sätt. Samtliga angreppspunkter byggde även då på fel som Gerholm själv hittat på, en väldokumenterad skandal på sin tid som Mats Linder borde känna till.
– Han använder därtill sin egen felaktiga beskrivning av vetenskapen på ett ologiskt och motsägelsefullt sätt. Och argumenterar som om gruvdrift alltid måste leda till koncentrationsökningar av föroreningar i naturen. Så är det inte, vilket delar av den moderna gruvindustrin nu jobbar på att utveckla metoder för.
– Slutligen påstår Mats att en industriutveckling som inte skulle leda till ökade föroreningar i naturen, är "tillväxtfientlig". Det skulle alltså vara tillväxtfientligt att inte smutsa ner i naturen? Verkligheten hann ifatt den mossiga inställningen redan på 80-talet.
I dag handlar all modern industriutveckling om en tillväxt av sådant vi vill ska växa – hållbara tekniker utan växande plundring och föroreningar av naturen- på bekostnad av sånt som måste minska för att vi ska kunna behålla en god ekonomi och på sikt överleva som civilisation.
Mats "vetenskapliga" funderingar för definitivt inte dialogen om hållbarhet framåt, och jag tror han skulle vinna på att undvika att dra det vetenskapliga kortet i fortsättningen. En dront eller dinosaurie har svårt att bidra till modernt framtidtänk, han hamnar gång på gång i gårdagens bakvatten när vi andra ser framåt. Vi lever nämligen redan i en värld där hållbarhet och tillväxt kan gå hand i hand.