SD-ledaren Jimmie Åkesson säger sig vilja diskutera sakpolitik. På sakområdet skatter ville SD ha skattesänkningar inför valet 2018.
Partiet ville sänka skatter med 20 miljarder kronor. M ville sänka med nästan 25 miljarder. C ville sänka mest, med 31 miljarder. L ville sänka med 15 miljarder, KD med drygt 6 miljarder.
SD ville ha fler jobbskatteavdrag, som mest 360 kronor i månaden för vissa inkomster. Vid mellan 30 000 till 35 000 i månadslön skulle jobbskatteavdraget bli mellan 358 och 341 kronor.
Jobbskatteavdrag skulle även återställas för de som tjänar över 50 000 kronor i månaden och inte trappas ned, vilket varit fallet sedan 2016. En sådan förändring skulle innebära lägre skatt för de med högre inkomster.
Brytpunkten för när statlig inkomstskatt tas ut med 20 procent, som 2018 var vid 39 000 kronor i månadslön, ville SD höja. Det skulle innebära lägre skatt.
SD ville även höja grundavdraget för personer över 65 år, som ofta är pensionärer, så att inkomstskatten skulle bli densamma som för arbetsinkomst.
Och SD ville bland annat ha höjd moms på restaurangbesök och hämtmat, från 12 procent till 25.
Näringslivets tankesmedja Timbro gick 2018 igenom partiernas skattepolitik. Om SD skrev Timbro: "Sverigedemokraterna utlovar visserligen en blandad kompott av skattesänkningar, men är tyvärr inte något bra val för den som prioriterar lägre skatter. Eftersom SD:s budget inte går ihop kommer partiet inte att kunna både utlovade satsningar och sänka skatten".
I oktober 2020 presenterade SD sitt förslag till budget för 2021. I det fanns förslaget att dela ut 10 000 kronor till varje svensk medborgare, bokförd i Sverige för att öka konsumtionen. 5 000 kronor skulle summan vara för barn. Det skulle sammanlagt kosta 82 miljarder kronor. SD ville också ha 23 miljarder i sänkta arbetsgivaravgifter.
Apropå sänkta skatter: vilka röstar på SD? I riksdagsvalet 2018 ökade SD nästan fem procentenheter till 17,5 procent, tredje största parti efter M.
I många kommuner blev SD näst största parti efter S 2018. Jag såg på Dalarna, som har 15 kommuner. I 13 av dem var SD näst största parti 2018.
Det finns rent av delar av kommuner i län, som Dalarna, där SD är största parti. Av de 15 kommunerna i Dalarna fanns en eller två delar i tio av dem där SD var största parti, totalt 15 kommundelar. Ofta var det runt tusen väljare i en sådan kommundel.
Jämfört med rikssnittet är väljarna på dessa ställen äldre, mer lågutbildade och fler låginkomsttagare. Det gäller särskilt de som röstar på SD.
Varför har SD fått högt stöd i många kommuner och i delar som ligger en bit utanför centralorten? Antagligen finns ett missnöje med samhällsutvecklingen där. Den anses ha blivit sämre.
Men ser man på den skattepolitik som SD har, inför valet 2018 (coronapräglad budget för 2021 är specialfall), skulle ganska lite gynna väljarna i dessa delar av landet.
En repetition: Full effekt för jobbskatteavdrag vid 30 000 till 35 000 i månadslön. Höjd brytpunkt till över 39 000 för statlig inkomstskatt. Lägre skatt för månadsinkomster över 50 000. Drygt fördubblad moms till 25 procent på restaurang- och hämtmat.
Visserligen skulle sänkt skatt för personer över 65 år, så skatten blir samma låga som för de som arbetar, gynna personer i dessa kommuner där många röstar på SD.
20 miljarder i sänkta skatter ville SD ha. Att SD då ska ha resurser i budgeten för annat som partiet föreslår i form av satsningar på bland annat bättre välfärd är inte troligt. Det påpekade också näringslivets tankesmedja Timbro.