Ledare: Lägre skatter ger lägre arbetslöshet

Att lägre skatter leder till fler jobb har länge varit ett borgerligt mantra. Sambandet har redan bevisats många gånger, men Riksrevisionens bekräftelse att så fortfarande är fallet är ännu ett argument för att sänka skatten på arbete igen.
Riksrevisionen presenterade nyligen en granskningsrapport som visar att de tre senaste jobbskatteavdragen hittills skapat 25 000 nya jobbtillfällen. Rapporten visar även att effekten hade varit ännu större om inte a-kassan och taket i sjukförsäkringen hade höjts. Riksrevisionen kritiserar även de rödgröna regeringarna för att ha skönmålat statistiken gällande deras arbetsmarknadspolitik.

Det handlar i botten om utbud och efterfrågan, båda grundläggande begrepp i ekonomisk teori. De menar i korthet att billigare varor eller tjänster kommer att efterfrågas mer än om de vore dyrare. Det är logiskt för alla som ägnat tid i en butik och sett priserna rusa den senaste tiden. Det är därför inte förvånande att ett lägre pris på arbete kommer att motivera fler arbetsgivare att anställa människor. Det är inte heller förvånande att ju mer lönsamt det är att arbeta, desto fler kommer att söka anställning.
Det är detta samband som Riksrevisionens rapport hjälpsamt påminner oss om. När de tidigare rödgröna regeringarna i stället satsade på att höja nivån på både a-kassan och taket i sjukförsäkringen sänkte man i stället efterfrågan på arbete, eftersom det blir mindre lönsamt att arbeta och i förlängningen dyrare att anställa människor i och med behovet av höjda skatter.

Det är också tydligt att fler söker sig till arbete nu när ekonomin rör sig in i lågkonjunktur, även i utsatta områden och allra särskilt bland nyanlända, vilket aktuella arbetsmarknadsundersökningar understryker. Det är en tydligt positiv utveckling som bör bejakas och uppmuntras, särskilt eftersom gapet mellan de boende i utsatta områden och övriga Sverige fortfarande är stort. Att sänka skatten på arbete kan därför, utöver att stimulera den haltande ekonomin, också innebära en viktig insats för integrationen.
Det finns även andra medel för att minska arbetslösheten. Arbetsförmedlingens reformering behöver fortsätta för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Matchingstjänsten Rusta och matcha gav lovande resultat förra året, där hela 50 procent av deltagarna gått från arbetslöshet till egen försörjning efter att ha avslutat tjänsten. Det går även att skärpa aktivitetskraven för arbetslösa, att sänka arbetsgivaravgifter och att satsa på yrkesutbildningar. Men den snabbaste åtgärden vore antagligen en skattelättnad likt de tidigare jobbskatteavdragen.
 
Det är med detta sagt tydligt att Sverige är i behov av skattelättnader på arbetsmarknaden helst redan till höstbudgeten. Det kan i ett svep stimulera ekonomin, förbättra integrationen och stödja de ekonomiskt pressade hushållen. Därför är det tur att regeringen redan kommit överens om att göra det mer lönsamt att arbeta genom Tidöavtalet.