Landsbygden måste inte bli pandemins offer

Urbaniseringen har länge beskrivits som en evig process som leder till att städerna växer medan lands- och glesbygd tunnas ut.

Flyttbestyr.

Flyttbestyr.

Foto: ERIK MÅRTENSSON / TT

Ledare2021-01-11 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Pandemin ser dock ut att kunna förändra detta. En ny trend i pandemins spår är att fler har börjat välja småstadsliv framför storstadsliv. Att flytta till Stockholm har varit såväl intresseväckande som nödvändigt för vissa människor till följd av studier och arbetstillfällen. Vissa jobb, särskilt de mer kvalificerade jobben, har varit förbehållna huvudstaden. Den som önskar sig ett högstatusjobb och bred arbetsmarknad har helt enkelt varit förvisad till storstäderna.

Pandemin har emellertid förändrat arbetsmarknadens villkor i grunden. Stockholms innerstad som tidigare var fyllt av liv och myller är endast en skugga av vad det var innan pandemin. Kontoren ekar tomma. Lunchrestaurangerna har fått se allt färre gäster. Pendlingen har drastiskt minskat när allt fler kunnat gå över till distansarbete. Frågan är inte om, utan när fler företag inser att dyra kontorslokaler har en mindre betydelse än vad de tidigare kanske trott. 

De arbetsgivare som tidigare var skeptiska till distansarbete har under pandemin fått se fördelarna med att låta anställda jobba hemifrån. Kontorslokaler är dyra och de är ännu dyrare i innerstaden. När pandemin är över kommer troligen fler att vilja fortsätta arbeta på distans – antingen på heltid eller deltid. 

I ett reportage i DN (29/12) får vi följa en ung Stockholmsfamiljs planer på att lämna huvudstaden för Karlstad. Arbetsgivarnas acceptans inför distansarbete har förändrat spelplanen rejält för barnfamiljen som både vill kunna köpa hus och behålla karriär, utan att behöva betala tiotals miljoner för boendet. 

När distansarbetet är ett faktum är det troligen fler unga som kommer att inse de ekonomiska fördelarna med att söka sig ut i landet där bostadspriserna är långt mycket lägre än i Stockholm.

”Coronaflyttarna” behöver inte enbart bero på de ekonomiska fördelarna utan kan också grunda sig i ett medvetet livsstilsval. ”Work-life-balance” är ett koncept som blivit alltmer förekommande på sociala medier. Fler människor, särskilt unga, värdesätter mer än någonsin möjligheten till fritid, friskvård och ledighet. 

Karriären ska inte gå ut över den psykiska hälsan och det fysiska måendet. Den stressiga och karriärsdrivna innerstadstillvaron är måhända inte något som appellerar till lika många som det gjorde förr. Att kunna hitta balans mellan arbete och rekreation är allt viktigare och att flytta ut från storstaden kan bli ett allt vanligare sätt att minska vardagstressen.

Mindre kommuners ekonomier har varit tungrodda under lång tid, men kanske kan pandemin oväntat nog vända den negativa utvecklingen? Måhända är detta skjutsen som kan rädda landsbygden från ekonomiska svårigheter när fler och fler tar sig ut från storstäderna.

GOTLÄNNINGEN

Det här är en ledare från Gotlänningens ledarsida, oberoende centerpartistisk.