När den femtonårige pojken vägrar lämna ifrån sig sin i-pad uppstår en konflikt där lärarvikarien tar tag i pojkens arm. Pojken mordhotar då läraren. Händelseförloppet bekräftas av flera vittnen och bägge polisutredningarna läggs ner. Därmed torde det stå klart att läraren har agerat i enlighet med skollagen och händelsen är utagerad.
Men rimligheten lyser med sin frånvaro när läraren, trots att inget fel är begånget, inte längre bedöms som lämplig av bemanningsenheten vid Göteborgs kommun och därmed inte kommer erbjudas fler pass.
Larisa Muslijovic, enhetschef, berättar för SVT att sådana här beslut fattas baserad på en samlad bild men vill inte kommentera det aktuella fallet. Läraren berättar att han fått höra att det handlar om att han inte skulle ha använt sig av den tydligen påbjudna lågaffektiva metoden.
Metoden går ut på att undvika upptrappning av konflikter för att skapa en lugn miljö. Det fungerar i många situationer men långt ifrån alla. Läraren, som är legitimerad och har tio års erfarenhet av att arbeta i skolan, har inte fått någon utbildning i denna metod eller instruktioner att det är den enda metoden som skall användas.
"I vikariehandboken ges lite tips på vad det kan innebära i praktiken", säger Larisa Muslijovic.
Psykologen Bo Hejlskov, som skrivit handböcker i lågaffektivt bemötande, berättar för SVT att metoden ska användas ibland. Det är alltså inte det enda verktyget och för att det ska fungera får det inte finnas något tvivel om att det är läraren som bestämmer i klassrummet.
Det pratas om att anpassa undervisningen efter de elever som har det svårt. Bland de som har det tuffast i dagens skola hittar vi elever på autism/ADHD-spektrumet och nyanlända. Just dessa elever mår bäst av en lugn miljö, tydliga strukturer och traditionell undervisning.
Att det är läraren som bestämmer i klassrummet står längst upp på listan över vad som gör strukturer tydliga och skolmiljön lugn.
Det är omöjligt att ta fram ett regelverk som täcker och i detalj beskriver samtliga situationer som kan uppkomma i ett klassrum. Att fysiskt ta tag i en utåtagerande elev kan mycket väl vara det mest lågaffektiva verktyget som finns för att lugna ner just den eleven. För en annan elev kan det vara helt fel.
För att kunna göra den bedömningen krävs erfarna lärare med stöd från ledningen. Att då göra sig av med en erfaren lärare för att denna följt lagen är helt fel väg att gå.
Skolsystemet har problem och behöver förändras drastiskt. Men diskussionen tenderar att snarare handla om någons vinster räknat i utdelade pengar istället för samhällets förluster räknat i tonåringar som går in i puberteten utan att kunna läsa och skriva.
För att återgå till den mest lämpade typen av undervisning måste man erkänna att man haft fel. Att göra detta är jobbigt. Så istället för att göra det man vet är bäst för merparten av eleverna fortsätter man att på ideologisk grund bedriva undermålig undervisning.
Detta drabbar i första hand de elever man säger sig vilja värna.