Var på Romaskolan i veckan på ett utvecklingssamtal för sorken i årskurs 7. På trappan in till korridoren där klassrummen för biologi, fysik och kemi ligger såg jag anslaget på dörren. Borde jag egentligen gå runt och ta ingången till expeditionen istället, för att anmäla mig, som det stod att besökare skulle göra? Nej jag är ju liksom "inbjuden" för att få en dialog om hur skolarbetet flyter. Lite sen också, nej jag går direkt till det aktuella klassrummet.
Efter dådet i Örebro drev nyfikenhet mig tillbaka till Romaskolan. Ville veta hur många vårdnadshavare som anmält sin närvaro på skolan under dagen då utvecklingssamtalen hölls. Expeditionen stängd när jag dök upp, så jag kunde inte anmäla mig, men tittade in i lärarrummet för ett prat. Fick en kvalificerad gissning att det nog var noll personer som flaggat att de gått in. Å andra sidan hade ju skolan varit tömd på barn just den dagen, för att det var självstudier hemma under utvecklingssamtalen.
Min poäng: Jag förstår att skolan vill veta vilka utomstående som rör sig i lokalerna, men hur ska det gå till? Hur skulle barnens vardagar se ut om alla dörrar alltid var låsta?
Lärare har väl jämt sjasat med barnen för att få ut dem ur skolbyggnaden för frisk luft och spring på rasten. Ska de inte få gå ut nu då, i vår iver att slå en järnring av beskydd runt skolans värld?
Skolministern Lotta Edholm (L) vill se låsta skolor efter masskjutningen i Örebro.
Finns det inte en väldig risk att panik-åtgärder inte löser ett enda problem, utan bara kväver och lindar in oss i en falsk trygghet eller, ännu värre, allestädes närvarande otrygghet?
Nej, jag tycker inte att vi ska ha låsta skolor. Det tänket utgår från att en otäck gärningsperson alltid kommer från utsidan. Även om varenda dörr är låst på skolan kan hotet finnas bland barn och personal på insidan. De kan ha låst in sig med sin baneman om denne är elev eller finns i personalen.
Däremot kan det behöva jobbas med att skolan inte är "allmän plats".
I Finland har fyra skolattentat förändrat säkerhetsarbetet. Sverige har drabbats hårt nu, men Finland har också prövats. Åtta personer sköts ihjäl 2007 i Jokela. Året därpå ny skottlossning med elva döda i Kauhajoki. I fjol var det en tolvåring som sköt ihjäl en klasskamrat i Vanda. Men inte bara skjutvapen har använts vid dödligt våld i finska skolor. En man med svärd dödade 2019 en kvinna och skadade ett tiotal personer på en yrkesskola i Kuopio.
Efter dåden i Finland har regeringen där ändrat byggreglerna. Alla nya offentliga byggnader måste ha minst två utgångar. Alla klassrumsfönster ska gå att öppna.
Därtill pågår ständiga riskkartläggningar och det görs säkerhetsplaner.
Jag vill tänka att vi har en jättetrygg skola, även om våra gamla gotländska skolhus kan bestå av många annex och längor ibland. Slöjden och tekniken kanske är i en kåk, matsalen i en annan, hemkunskapen i ytterligare en länga och gympasalen en bit bort. Ungarna måste kunna ränna runt utan skottsäkra västar.
Grundproblemet är inte öppna dörrar eller att det skulle saknas säkerhetsrutiner. Undra istället:
Varför vill män runtom i världen begå massmord? Det är en mycket svårare fråga än hur vi tekniskt ska börja låsa dörrar och se över säkerheten. Hörde en sociolog, Roland Paulsen, som gästade TV4 uttrycka sig så.
Begåvat, tänkte jag. För visst måste det vara viktigare att förstå varför något händer, istället för att reptil-reagera med insatser som inte får någon att må bättre? Insatser som bara begränsar livet för oskyldiga människor.
Män, deras ensamhet och oförmåga att begränsa sin vapenhantering till jakt; det tycker jag att vi borde göra något åt. Inte förvandla skolor till fort.