I ett flertal reportage i slutet av förra veckan har länsrådet Annelie Bergholm Söder utsatts för en journalistik jag inte gillar. Detta av P4 Gotland. Hon är mer eller mindre utsatt för ett mediedrev i två frågor där hon inte gjort något direkt fel.
Dels har hon, efter att först ha frågat Länsstyrelsens löneavdelning, fått grönt ljus att låta Länsstyrelsen betala hennes mans resor. Det visar sig nu när P4 Gotland kollat upp saken att det vara fel. Den delen av de avtal som gäller för statsanställda hade Bergholm Söder inte rätt till. När felet upptäcktes betalades pengarna tillbaka.
Enligt Camilla Partos, chef för den avdelning som ansvarar för alla länsstyrelsers löneadministration, är det hos henne felet begåtts. Något hon beklagar, samtidigt som hon berömmer P4 Gotlands arbete. Det säger hon i en intervju med P4 Gotland. Hon säger i samma intervju att avtalen som reglerar bland annat detta är svåröverskådliga och att man nu ser över och förtydligar avtalen. Samtidigt ska man kontrollera att det inte finns fler felaktiga utbetalningar på någon annan Länsstyrelse.
Trots att det är ett fel som gjorts, och att felet ligger hos löneadministrationen beskrivs händelsen med följande rubrik på P4 Gotlands hemsida: ”Länsrådet lät skattebetalarna stå för makens resor”. Och i kommentarsfälten på P4 Gotlands Facebooksida skrivs det inga vänliga ord om Länsrådet.
Men detta var bara förmiddagens ”avslöjande”.
På eftermiddagen i fredags kom nästa märkligt vinklade ”avslöjande”. ”Länsrådet sparade 50 000 på att vara skriven i Stockholm” skriker den svarta rubriken.
Nu kan man inte mantalsskriva sig var man vill, utan det finns ett regelverk som ska följas och det vet redaktionen på P4 Gotland. Därför intervjuar radion en expert, Jens Lindqvist verksamhetsutvecklare på Skatteverket, som inte kan gå in i det specifika ärendet, men ger bra svar på de frågor reportern ställer. Lite kort menar Lindqvist att man ska vara skriven där man anser sig bo, och i länsrådets fall har jag svårt att se hur hon skulle kunna anse sig bo på en annan adress än den där hennes man bor i deras gemensamma bostad där det mesta av bohaget finns.
Det jag uppfattar är att Länsrådet gjort rätt även när det gäller var hon varit skriven. Ändå vinklas rubriken på ett sätt som misstänkliggör Länsrådet. Att hon valt att inte skriva sig på Gotland av ekonomiska skäl.
Den här debatten om mantalsskrivning är nog unik för Gotland. Den är dessutom extremt ensidig. Alla som jobbar på Gotland ska skriva sig här, medan det är tyst som i graven gällande de gotlänningar som jobbar på fastlandet och var de ska skriva sig. Och mitt i kritiken glömmer man att det finns ett regelverk som ska följas.
I går måndag fortsatte P4 Gotland rapportera från sin granskning. Nu är det Länsrådets taxiresor till och från flygplatserna som ifrågasätts. Taxiresor som Landshövdingen godkänt då Länsrådets restid annars blivit för långa.
Jag kan förstå att de villkor som Länsrådet har gällande lön, fria hemresor med mera sticker i människors ögon. Men det är inte Bergholm Söders fel att hennes arbetsgivare gjort fel, att hon följt Skatteverkets riktlinjer kring mantalsskrivning eller att Landshövdingen godkänner hennes taxiresor. Varför vinklas rubriker och artiklar då på ett sätt som pekar ut henne som girig?
Låt oss i stället diskutera rimliga villkor för att kunna utmana fastlandet om kompetent personal. Vi här på Gotland behöver ge sockra villkoren lite extra för att konkurrera om arbetskraften. Oavsett om det gäller länsråd, regiondirektör eller undersköterskor.