Låtgåpolitiken skapar en stor osäkerhet

När låtgåpolitiken råder vet man aldrig vilken väg de politiska besluten tar.

När låtgåpolitiken råder vet man aldrig vilken väg de politiska besluten tar.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Ledare2020-02-04 05:01
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Ju mer jag sätter mig in i besparingen på folkhögskolan desto mer uppenbart blir det att låtgåpolitiken skapar en stor osäkerhet.

Redan i juni 2019 klubbade fullmäktige Region Gotlands budget för 2020. Trots det fick folkhögskolans rektor inte information om det stora sparbetinget förrän i slutet av oktober. Dessutom med brasklappen att det ännu inte var beslutat trots att de borgerliga partierna har egen majoritet i nämnden. Han fick vänta med att informera personalen in i det sista och lite till.

Man kan fråga sig varför? Orutinerad nämnledning, ren mörkning för att slippa protester innan beslutet klubbats i nämnden eller ett utslag av den onödiga och osunda osäkerhet som låtgåpolitiken skapar.

Oavsett vilket är följderna allt annat än bra. Omröstningar som kan gå hur som helst ger ingen möjlighet till långsiktig planering. Hur ska någon kunna planera sin verksamhet när osäkerheten är så stor? Speciellt när den politiska ledningen samtidigt har varit extremt tydlig med att budgeten ska hållas. Så har det i alla fall låtit fram till nu.

Då blir det extremt svårt att på ett bra sätt göra de besparingar som den borgerliga ledningen fått stöd av Sverigedemokraterna att genomföra. Eventuella neddragningar måste först förhandlas med de fackliga organisationerna för att sen löpa ut efter gällande uppsägningstider. Hyreskontrakt man tvingas lämna har också uppsägningstider som gör att besparingen sällan lyckas bli på helår.

Tänk er själva om ni ska spara 2 400 kronor under ett år och tänker dra ner utgifterna med 200 kronor per månad. Ni löser det genom att säga upp ett abonnemang med sex månaders uppsägningstid, men uppsägningstiden löper till sista juni. Då blir besparingen 200 kronor per månad, men bara i sex månader vilket bara ger en besparing på 1 200 kronor. Ni tvingas då säga upp två abonnemang även om det andra hade behövts.

Det som gör det hela ännu värre är att sparbetinget på 200 miljoner kronor löper över tre år, men fördelningen gjordes bara för 2020. Var besparingarna hamnar 2021 eller 2022 är ännu skrivet i stjärnorna.

Möjligen kan det vara en förändring på gång när det gäller att hålla budget. Om vi nu får tro gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ordförande Andreas Ungar (M) så är det inte längre så noga. Under förra veckans möte i Fårösund meddelade Unger att besparingen på Folkhögskolan skulle göras, men den behövde inte få full verkan på helåret.  Är det måhända på grund av denna slappare inställning till ekonomin som gör att Ungers nämnd nu, för första gången på många år, gör ett underskott. Eller om underskottet beror på den osäkerhet som låtgåpolitiken skapar.