Sveriges Radios Ekoredaktion avslöjade i går hur en jobbagentur i Ukraina profiterat på det svenska asylsystemet i tusentals fall. Medan ukrainarnas asylansökningar och deras av agenturen påhittade asylskäl har behandlats av svenska myndigheter, så har de asylsökande kunnat arbeta i Sverige. Med vetskap om att deras asylansökningar givetvis inte kommer att beviljas.
Tydligare kan det väl knappast illustreras att asylrätten i grunden behöver förändras. Men även utan en sådan förändring av asylrätten finns det ju andra metoder för att förhindra ett sådant här missbruk av systemet.
Under många, många år har vi i Sverige debatterat och konstaterat behovet av att införa så kallade snabbspår för asylsökande från länder där det rimligen inte föreligger asylskäl. Snabba och raka besked ska stävja missbruk. Anledningen är att asylansökan missbrukas av medborgare från länder som exempelvis Ukraina, Georgien, Albanien, Colombia och Uzbekistan. Just från Uzbekistan kom för övrigt terroristen som försökte mörda så många som möjligt med en lastbil på Drottninggatan i Stockholm. Han hade innan dådet befunnit sig och arbetat svart flera år i Sverige utan ett uppehållstillstånd, bland annat här på Gotland.
Men trots allt tal om dessa snabbspår så händer det aldrig något. Och bland de asylsökande under de senaste tre veckorna så är Ukraina näst vanligaste ursprungslandet. Uzbekistan kommer trea och Georgien femma.
På ett liknande sätt förhåller det sig med reglerna för arbetskraftsinvandring. Det är sedan länge är känt att låga krav medger ett omfattande missbruk. Det finns en riksdagsmajoritet för att skärpa kraven. Men ändå händer ingenting och istället för en genuin arbetskraftsinvandring som skulle kunna stärka Sveriges konkurrenskraft så resulterar regelverket i alltför hög grad i den typ av invandring som bara försvårar Sveriges obalanser och integrationsproblem.
Samtidigt skärskådas ingenjörer och annan högt utbildad invandrad arbetskraft med en sällsynt noggrannhet och skoningslöshet, som inneburit att många utvisats på grund av bagatellartade misstag som de inte ens själva (utan en arbetsgivare) begått. Denna företeelse har till och med fått ett namn. Kompetensutvisningar.
Det är hög tid att våra valda företrädare visar större omsorg om det svenska samhället och större insikt om de påfrestningar det innebär att upprätthålla en välfärdsstat. Att sårbara stater som behandlas väldigt ovarsamt fallerar, är snarare regel än undantag.