Liberalerna har ökat sitt väljarstöd. Sifo 17 juni noterade L för 4,4 procent. Det var en uppgång från 3,6 en månad tidigare. I Ipsos 21 juni var L-stödet 5 procent. Det var en uppgång från 3 procent månaden innan (Ipsos avrundar till heltal).
Uppenbarligen har bytet av partiledare från Nyamko Sabuni till Johan Pehrson gynnat L. Partiet har fått uppmärksamhet och väljare har gått till partiet.
Att L ökat är dock konstigt. Partiets politik ligger nämligen sedan Sabuni blev L-ledare mer till höger och närmare M, KD och SD. Pehrson har fortsatt den linjen. Och L har debattartikel med SD, M och KD om migrationspolitik och har haft gemensamt förslag om migration (Aftonbladet 2 maj 2021). Om pensioner och energipolitik har de fyra också haft gemensamma förslag.
Att L säger att partiet inte vill ha en regering med SD i den går det inte att lita på. Vad händer om SD blir större än M, KD och L? I början av 2020, innan pandemin, fick SD 24 procent i mätningar. SD skulle kunna få det igen och kräva stort inflytande på politiken och ministerposter.
När L i mars 2021 lämnade januariavtalet var det en tredjedel av partiets ledning som röstade emot det. En del L-väljare som var emot att lämna avtalet lämnade nog också L. Samtidigt vann L under Sabuni inte väljare från M (eller KD eller SD) bara för att L lämnat samarbetet med S och lade sig närmare M (och KD och SD) i flera frågor och gällande statsminister.
Liberalerna, förr Folkpartiet (FP), var åren runt 1980 med den tidens blockpolitik för många socialdemokrater det mest sympatiska borgerliga partiet.
Ett år efter valet 1982, då L (FP) förlorade regeringsmakten, bytte partiet ledare från Ola Ullsten till Bengt Westerberg. Partiet gick till höger i ekonomisk politik och skatter. Men partiet profilerade sig även som socialt medvetet med frågor som krav på eget rum på äldre med vårdbehov.
I valet 1988 framstod L (FP) dock som mer högerliggande, med krav på lägre inkomstskatt för främst högavlönade. Sociala profilen försvagades. Men efter valet kom partiet att göra upp med S-regeringen om en stor skattereform.
I valet 1991 profilerade sig L (FP) och Westerberg mot partiet Ny Demokrati som var högerpopulistiskt och beskrevs som främlingsfientligt. Westerberg reste sig ur en tv-soffa på valvakan då de två ledarna för Ny Demokrati kom in och skulle intervjuas när Westerberg och andra borgerliga partiledare var där.
1994 åkte Ny Demokrati ur riksdagen och Westerberg föreslog att S (45 procent) och L (7 procent) skulle bilda en regering med majoritet. S ville inte det. Westerberg avgick. Efter det kom L att profilera sig som höger i meningen tydligt borgerligt.
Att L nu är i ett block med SD, som är mer högerpopulistiskt, högernationalistiskt och negativt till invandring jämfört med vad Ny Demokrati var, är en stor förändring jämfört med L i valet 2018 och tidigare.
Apropå tv sa SD-ledaren Jimmie Åkesson i SVT Aktuellt 22 juni att Sverige borde ha en majoritetsregering. För SD vore en sådan en med SD, M och KD. Men med L på 4,4 till 5 procent kan en majoritetsregering med SD i den inte bildas utan L som det ser ut nu.
I samma Aktuellt sa politiska kommentatorn Mats Knutson att man inte ska bli förvånad om S och C sätter sig i samma regering efter valet. Han kunde också ha sagt att man efter valet inte ska bli förvånad om SD och L sätter sig i samma regering.
Liberalernas partiledare reser sig numera inte ur en soffa när högerpopulister sätter sig i den. L reser sig nog inte heller ur en regering om SD också sätter sig i den.