I torsdagens GA kunde man läsa om remissinstansernas fräna kritik när regeringen återlanserar redan tidigare sågade förslag till nya villkor för energiföretagen. Det finns fog för kritiken. Men om man ska säga något till regeringens försvar så är energimarknaden komplicerad och extremt svårreglerad, energiföretagen är lömska och något behöver verkligen göras för att elnätet och elmarknaden ska fungera bättre. Å andra sidan är det just bara energiföretagen som är positiva till regeringens förslag, vilket är illavarslande för om det verkligen blir en förändring till det bättre.
Politiskt är Sverige indelat i tre nivåer – riksdag, regioner/landsting och kommuner. På ett liknande sätt förhåller det sig med elnätet. En nationell nivå, ett stamnät som ägs av staten och som styrs av myndigheterna och distribuerar el över hela landet och till och från andra länder. Därunder finns ett allt finmaskigare elnät för regional och till slut lokal distribution, ända ut till kund. Dessa sköts av energibolag genom koncessioner. Energimarknadsinspektionens sätter ramar för vilka avgifter energibolagen får plocka utbeslut om intäktsramar fattas på basis av elnätsföretagen. Dessa intäktsramar sätts med hänsyn till bland annat kapitalkostnader, driftkostnader och avgifter till nät högre upp i kedjan.
Problemet är att energibolagen tycks jobba mer med advokater än med ingenjörer och gör vad de kan för att maximera avgifterna och vinsterna de kan plocka ut och minimera sina utlägg. Vinstmarginalerna blir brutala. Kunderna får betala kostnaderna för en marknad som i praktiken ligger i händerna på en rad lokala och regionala monopolister som staten misslyckas med att sätta koppel på.
Medel som borde användas för investeringar förblir oanvända. Dessa medel har bolagen tidigare kunnat rulla vidare från koncessionsperiod till koncessionsperiod. När regeringen försökte göra något åt detta genom att stoppa denna överrullning så blev det nästan totalstopp för investeringar, vilket gör att elnätet i dag är mer sårbart och underdimensionerat än det borde vara.
Något behöver definitivt göras. Det finns ingen enkel lösning på problemet, tyvärr. Men regeringens proposition får ju konsekvenser som ser ut att göra elnätet än dyrare för konsumenterna men utan några garantier för att man på detta sätt verkligen löser de problem som finns exempelvis med kapacitetsbrist i delar av elnätet. Intentionerna är nog riktiga. Men propositionen når inte till målet.
I ett helt annat ämne så fick jag i går kritik på insändarsidan från Kjell Guy för att jag i en ledare skulle ha ett uppgett felaktigt antal för hur många som dittills hade vaccinerats.
Jag uppgav 40 000. Jag uppgav också en källa, Läkemedelsinspektionen. Det var den information som fanns att tillgå då jag skrev texten, då Folkhälsoinstitutet då ännu inte lyckats presentera någon statistik för antalet vaccinerade.
Kjell Guy menar att antalet vaccinerade är 80 000. Men han uppger ingen källa. Jag utgår dock att från att han syftar på den statistik som Folkhälsoinstitutet nu har publicerat, som säger att Sverige till och med i söndags vaccinerat 79 466 personer med de 170 625 doser som dittills hade levererats.
Den statistiken innebär att bara knappt hälften av de levererade vaccindoserna har använts och Sverige hade dittills vaccinerat drygt hälften så många som Storbritannien vaccinerar på en dag.