När en medborgare väljer att rösta på ett parti handlar det bland annat om sakfrågorna och förtroende. Oundvikligen ingår också eventuella sympatier och antipatier i förhållande till de enskilda partierna i ett sådant övervägande. Men när man röstar, så röstar ju många också med ett regeringsalternativ i åtanke.
Därför var det många väljare som hade anledning att vara missnöjda med utfallet av regeringsförhandlingarna efter senaste valet 2018. De röstade på Liberalerna och Centerpartiet i tron att de röstade på en borgerlig regering. Men det blev något annat. Centern och Liberalerna såg till att Stefan Löfven kunde bilda sin S/MP-regering.
Alla Centerns och Liberalernas väljare tyckte ju inte att det var fel under de trassliga förhållanden som gällde, men lita på att det var många som kände sig lurade när det blev en mandatperiod till med en impopulär regering, som egentligen förlorat valet. Därmed inte sagt att någon annan vann det.
Vad gäller nästa val, i september 2022 om ett drygt halvår? Eller i ett eventuellt extraval innan dess?
SVT:s nya program 30 minuter har efter bara två sändningar bidragit till att klargöra det. M-ledaren Ulf Kristersson (som för övrigt passerade Stefan Löfven i Novus förtroendemätning i förrgår) gjorde i förra veckan klart att han vill leda en regering tillsammans med Kristdemokraterna. En regering som är beredd att både förhandla och kompromissa med Sverigedemokraterna, i frågor där man står nära varandra.
I onsdags hade C-ledaren Annie Lööf möjlighet att reagera på Ulf Kristerssons framträdande, när det blev hennes tur i SVT:s 30 minuter. Och hon gjorde klart att Centerpartiet inte vill se eller vara inblandad i någon regering som har Sverigedemokraterna ”bakvagnen eller i förarsätet”.
Därmed vill Centerpartiet inte heller ha med Moderaterna och Kristdemokraterna att göra. Kan man lite på det? Jo, man kan nog det. Hon har visserligen visat sig opålitlig i sådana här frågor, men nu uttalar hon sig ju helt i enlighet med hur Centern betedde sig i regeringsförhandlingarna förra gången det begav sig och för dem som tycker att Centern fortfarande har något förtroendekapital så är det ju tungt investerat i principen att SD är oberörbara.
Ulf Kristersson vill inte ha Centerpartiet i regeringen och Annie Lööf vill inte ingå i den eller samarbeta med den.
Bra, då är de ju överens och budskapet till väljarna är glasklart.
Om Centerpartiet vill ha något inflytande under nästa mandatperiod så återstår det väl bara ett regeringsalternativ och en samarbetspartner. För de som eventuellt trodde att Januariöverenskommelsen (Jöken) var en engångsföreteelse för en enda mandatperiod står det nu alltså klart att Centern manövrerat sig in i en position där partiet enbart kan vända sig vänsterut.
Tyvärr, för Centern, så har partiets förhandlingsposition gentemot Socialdemokraterna därigenom helt underminerats. Centerns styrkeposition i förhandlingarna om Jöken byggde på att partiet också kunde välja att samarbeta med den andra hugade regeringsbildaren. Socialdemokraterna var tvungna att vinna över Centern (och Liberalerna), vilket kostade i form av politiska eftergifter.
Men nästa gång har Centern ingen annan att vända sig till. Stefan Löfven, eller den S-ledare som eventuellt har avlöst honom, kan från den styrkepositionen inte en betydligt kaxigare attityd