Linder: "Enskilda vägar behöver förbli allmänt farbara"

Problematiken med enskilda vägar och urholkade statsbidrag är unikt svår på Gotland. Det kan tyvärr innebära att det krävs en regional lösning.

Enskilda vägar är inte gratis att underhålla.

Enskilda vägar är inte gratis att underhålla.

Foto: Henrik Radhe

Ledare2021-05-15 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Föreningen visste vad den gjorde, när Hela Sverige ska leva Gotland under fredagen satte upp en tillfällig bom över vägen på kustvägen i Sandhamn i Fröjel. I de där krokarna, på väg mot vägen längs Ekstakusten, är det många som kör utan att egentligen höra hemma eller ha något verkligt ärende till en fastighet. Jag har själv kört där mer än en gång, både själv och med besökande gäster, för att ta en "promenad i bil" som sight-seing. Här är en enskild väg som brukas av allmänheten. En väg där en bom verkligen är i vägen. En väg som hamnar på undantag när staten försöker spara och betala ut bidragen till enskilda vägar enligt mer enhetliga villkor över hela landet.

De enskilda vägarna är vägar som varken stat eller kommun eller någon myndighet har ansvaret för. På fastlandet är det ofta en vägförening bildad av fastighetsägare som tar ansvaret. På Gotland har en sådan utveckling motverkats av att kommunen (sedermera region) åtagit sig att sköta vägen och förvaltat statsbidragen. En affär som blir allt dyrare för Region Gotland när statsbidragen täcker allt mindre av de verkliga kostnaderna för att hålla vägen. Och riktigt dyr när en väg inte alls anses bidragsberättigad längre. Varför även Regionen drar sig undan för att få fastighetsägarna att bära kostnaderna.

Så när Hela Sverige ska leva Gotland vill demonstrera vad konsekvenserna kan bli, om fastighetsägarna förhindrar allmänheten att använda enskilda vägar för att hålla kostnaderna nere, så var det en bra plats man valde för demonstrationen. Anders Thomasson, ordförande i Hela Sverige ska leva Gotland, förklarade för Helagotland:

– Vägen var tidigare berättigad till statligt stöd och sköttes därmed av regionen. Men Trafikverket har dragit in bidraget och det blir markägarna som får ta över ansvaret.

För P4 Gotland poängterade styrelseledamoten Malin Åberg att föreningen vill att staten ska finansiera underhållet av de enskilda vägarna.

Men den regionala aktionen i denna nationella fråga står ändå inför ett problem. På grund av regionala förutsättningar så får denna nationella fråga extra stora effekter just på Gotland. Så Gotland får inte så starkt understöd från andra landsändar, om kravet är att staten nationellt ska satsa mer pengar på enskilda vägar och liberalisera regelverket för vilka vägar som är berättigade. Och om kravet är att regelverket för statsbidraget ska tillämpas mer generöst på Gotland än i övriga Sverige... ja, det säger sig självt att det blir svårt att få gehör.

Men visst, Hela Sverige ska leva Gotland kan ändå försöka utverka mer statliga pengar till enskilda vägar, även om uppgiften är svår. Samtidigt behövs det en plan för hur Gotland ska hantera situationen, om staten och dess myndigheter förblir kallsinniga vad gäller mer statlig finansiering till enskilda vägar på Gotland. För vi vill väl inte att vi verkligen ska hamna i en situation där det blir allt vanligare att vägbommar förhindrar framkomligheten? Det är över 80 mil enskild väg på Gotland som Regionen i dag har hand om. Vad kan vi göra regionalt för att det inte ska bli så, utan att Region Gotland ska behöva bära hela kostnaden, men att vägarna ändå kan förbli öppna? Den långsiktiga prognosen för Region Gotlands ekonomi är besvärlig nog ändå.