Hotell kan klara sig med en beläggningsgrad på 50 procent och ännu lägre. Hotell kan också hantera stora variationer i antalet gäster.
Äldreboenden är inte hotell. De boende är i stort behov av omvårdnad och för att få täckning för sina kostnader är äldreboenden beroende av att beläggningsgraden är hög. Vilket den historiskt också har varit, så att boendena har kunnat budgetera därefter.
Gotlands sjukhem har nu bara tre fjärdedels beläggning, 32 av 42 platser, som GA berättade på nyhetsplats i går. Konsekvenserna blir precis de jag varnat för, när jag kritiserat att Regionen för att de gamla inte får välja fritt, när färre flyttar till äldreboenden under pandemin. Äldreboendena med ramavtal får inte några nya boende alls, så länge det finns tomma platser i Regionens särskilda boenden. Och i förlängningen är Gotlands sjukhems existens hotad.
Förutsatt att Gotlands sjukhem överlever den här pärsen, så kommer stiftelsen (som återinvesterar alla vinster i verksamheten) att i framtiden behöva skaffa sig en större kapitalreserv än man tidigare ansett nödvändigt.
Äldreboenden som har ramavtal med Regionen eller en kommun är genuint privata, permanenta och ofta idéburna verksamheter som i och med ramavtalet sluppit deltaga i den kapplöpning – som oundvikligen delvis blir ett priskrig – som en upphandling av driften av ett kommunalt boende innebär. Upphandlingar görs ju dessutom för en begränsad tid. Att lägga ut driften av kommunala boenden på entreprenad kan vara bra för både kvalitet och ekonomi, så jag har för närvarande inga invändningar mot att socialnämnden i går beslutade att efter en upphandling låta vård- och omsorgsföretaget Attendo Sverige AB driva Iliansgården och Hemse äldreboende från oktober nästa år. Tvärtom. Jag hoppas att en stor andel av personalen väljer att stanna i verksamheten och att de om ett par år har fått sin oro för förändringen stillad.
Men jag tycker att äldreboenden med ramavtal är en ännu bättre form för verksamheten.
Det förutsätter dock så klart att man verkligen har fritt vårdval i kommunen, så att de som ska flytta till särskilt boende kan välja ett boende med ramavtal. Det förutsätter att Regionen inte blockerar dessa val, för att istället försöka tvinga gamla från Visby att flytta till ett kommunalt boende i Burgsvik.
Ska man behöva hoppas på att det snart åter blir en bristsituation och köbildning på väg in i äldrevården på särskilt boende, så att de privata boendena med ramavtal kan överleva?