Det finns en sorts entreprenörskap på Gotland som bygger på att röra sig i tassemarkerna i utkanterna för det tillåtna. Man hoppas skapa mervärde, för sig själva och köparna, genom att försöka använda mark på ett sätt som det egentligen inte var tänkt. Det finns mängder av exempel på detta på Gotland, somliga framgångsrika. Andra inte så värst lyckade. Villavagnarna på Snäck är ett sådant exempel som ledde till åratal av strul och slutade i moll.
De projekt som det skrevs om i gårdagens GA, de olika långt komna planerna på vad som kan kallas uthyrningsstugor eller bostadsrätter i Sandviken och på Snäck, är exempel på just sådana expeditioner till tassemarkerna. Lyckas man sälja stugorna som bostadsrätter som köparna kan disponera efter eget huvud, eller kommer prövningen av projekten att leda till att dessa planer stoppas eller brukanderätten begränsas? Är det tillräckligt att ägarna till bostadsrätterna kan välja att hyra ut, för att stugorna ska passera som uthyrningsstugor i planens eller bygglovets mening?
Det säger sig självt att den här typen av projekt är något av chansningar, som för risk med sig. Risk för dem som förvärvar fastigheten, investerar och planerar att sälja som bostadsrätter. Risk för de som köper bostadsrätterna, om det går så långt. Risk de borde informeras om.
Så vitt jag förstår har dessa projekt för närvarande bara nått stadiet där man som hugad köpare kan lämna in intresseanmälan. Men på hemnet.se kan man vad jag kunde se inte läsa sig till att det finns några frågetecken kring om projekten är genomförbara i den form som de presenteras. Att hyra ut stugorna framställs, i det ena fallet, som en möjlighet till intäkter och inte som ett ens eventuellt krav.
Entreprenören Peter Jones sade något bra under ett avsnitt av det brittiska tv-programmet Dragons Den (Draknästet) som jag nyligen såg. Till en hugad entreprenör som ville ha hjälp med riskkapital och råd sade han att om man ska misslyckas med en satsning så ska man misslyckas så snabbt som möjligt. Testa affärsidén så snart som möjligt, för att se om den håller eller inte. Ju längre man kastar pengar på en dödfödd idé, desto mer pengar går förlorade.
Ju förr uthyrningsstugorna/bostadsrätterna i Sandviken och på Snäck prövas mot regelverket, desto bättre.
Jag har ju egentligen inget emot att platser som dessa kan utvecklas med nya boendeformer, men möjligheten att exploatera kan ju inte bara kravlöst överlämnas till dem som visar största möjliga fräckhet. Om det sätt som stugorna ska ägas och brukas inte stämmer överens med plan och/eller bygglov, då är det också rätt att sätta stopp. Det har som sagt sina risker att ge sig ut i tassemarkerna för vad som är tillåtet.