Föreningen Strandskyddarna meddelade i onsdags eftermiddag att den drar tillbaka sitt överklagande av Länsstyrelsens beslut om Sudersannas på Fårö.
Advokat Lars Stenberg som företräder Strandskyddarna framträdde i P4 Gotland för att berätta om varför överklagandet drogs tillbaka, Pikant nog var de fyra skäl han räknade upp nära nog exakt samma skäl som Länsstyrelsen åberopade för att ge dispens från strandskyddet. Skälen var med andra ord väl kända även när Föreningen Strandskyddarna först valde att överklaga beslutet.
Lars Stenberg hävdade ändå, med emfas, att Föreningens beslut att återkalla överklagandet inte alls hade med opinionen och den häftiga reaktionen på Gotland att göra:
– Inte ett dugg! Strandskyddarna är inte opinionsstyrda.
Jag kan bara le i mjugg. Självklart är det en opinionsreaktion. Man stövlade in med sitt överklagande och upptäckte snart att man satt foten i ett getingbo.
För mig är det ändå tämligen uppenbart att Föreningen var illa insatt i ärendet, saknade känsla för lokala förhållanden och bara tillämpade den primitiva principen att överklaga alla dispenser från strandskyddet som man snubblar över.
När jag följde senare raderade debatter på föreningens Facebooksida var det mycket tydligt att man inte ansåg sig behöva argumentera för varför just Sudersannas skulle förvägras dispens. Det konstaterades bara att man hade laglig rätt att överklaga för att få myndighetsbeslutet prövat i domstol.
Det är så med aktivister av den här sorten att de ser varje dispens från strandskyddet som ett potentiellt farligt prejudikat. Då agerar man ungefär som på Gröna Lund, i det där spelet där man ska klämma till mullvadar med en klubba. Varje gång en mullvad sticker upp huvudet så drar man till. Här ställs inga frågor om mullvaden verkligen förtjänar en så omild behandling.
Jag surfade in på föreningens Facebooksida även efter att överklagandet dragit sig tillbaka. Tacksamhetsbetygelserna var lite väl översvallande, måste jag säga. Ett artigt konstaterande att det är hedrande att kunna ändra sig när man har fel hade varit lagom.
Det är fortfarande mycket motiverat att begränsa vilka miljöorganisationer som har rätt att överklaga myndighetsbeslut som inte direkt angår dem, och att ställa krav på vilken dignitet ett ärende ska ha för att denna rätt att överklaga överhuvudtaget ska tillfalla en organisation som inte är berörd sakägare.